Det är en märklig berättelse på knappt sjuttio sidor som inte är alldeles enkel att förstå, men när jag efteråt läste efterordet, klarnade bilden betydligt. Därmed inte sagt att det var jobbigt eller svårt att läsa Ögat, bara att det är en annorlunda historia med tvillingbilder som först löper parallellt för att i slutet gå in i varandra och om jag hade vetat innan att det gäller att hålla koll på hur vissa mönster upprepar sig, hade det varit till hjälp.
Handlingen utspelar sig i Berlin bland en brokig skara ryska emigranter i mitten av 1920-talet, det vill säga efter revolutionen och Lenins död. En man är efter sin död (!) väldigt upptagen med att ta reda på hur folk i hans omgivning ser på en smått mystisk karl vid namn Smurnof som, om jaget har räknat rätt, redan finns i tre olika versioner medan det är oklart hur originalet ser ut och var det kommer ifrån, vilket jaget påpekar är vanligt vid vetenskapliga klassifikationer. Så han misströstar inte nämnvärt. Men det blir mer och mer troligt att mannen och den där Smurnof som kan vara allt från en bedragare till spion egentligen är en och samma person. Ögat leker med identiteter, roller och varats gränser och är bitvis ganska filosofisk samtidigt som den liknar en fars med konspiratoriska förtecken.
"På samma sätt bestämde jag mig för att gräva upp den sanne Smurnof, medveten om att bilden av honom påverkades av de klimatiska villkor som rådde i olika själar - att han i en kall själ fick ett drag, men i en glödande uppvisade ett annat. Jag fattade tycke för detta spel. Personligen betraktade jag Smurnof utan känsla."Jakten på Smurnof avbryts temporärt av en ljuvlig men olycklig förälskelse, vackert beskriven:
"Det jag önskade mig av Vanja skulle jag ändå aldrig ha kunnat ta till dagligt bruk och egendom, på samma sätt som man inte kunde äga färgen hos ett moln eller lukten av en blomma."Språket i Ögat är mycket tilldragande och värdigt sin mästare. Som sagt är detta en speciell bok, en klassiker vid sidan om Lolita, fast aldrig tidigare tryckt på svenska. Inte innan den här utgåvan. Och vilket omslag! Jag är extremt förtjust i omslagen på alla de Nabokov-böcker som Modernista har gett ut de senaste åren. Fjärilar, fjärilar... Nabokovs signum.
Boken finns att köpa på t.ex. Bokus
