Det är natten. Författaren och den som skriver

Första meningen i Karolina Ramqvists kortromanliknande essä Det är natten får mig att direkt associera till Virginia Woolfs Ett eget rum (som är en av mina favoritböcker). Jag tror inte att det är en slump. Jag tror att det är författarens avsikt. "Jag skulle skriva ett anförande om min nya roman", står det. Ett eget rum tar avstamp i en liknande situation: "Men, säger ni kanhända, vi har ju bett er tala om kvinnorna och romanen - vad har det med ett eget rum att göra?" Sedan fortsätter texten med att Virginia Woolf slår sig ner vid stranden av en flod för att skriva sitt anförande om vikten av ett eget fysiskt utrymme för kvinnor som skriver. Karolina Ramqvist är en kvinna som skriver - en författare. Den som skriver. Det står också i bokens undertitel, Författaren och den som skriver. Karolina har ett eget rum för sitt skrivande, en egen skrivplats där hennes dator står. Vid den datorn sätter hon sig ner och slår på den men de enda ord som kommer till henne handlar om att det är omöjligt att tala med någon om en bok som man skrivit. Hon måste skriva anförandet. Hon kan inte. Tror hon.

Det är natten handlar om skrivande, om att bli författare och om att vara författare och Karolina Ramqvist ger sin egen, personliga syn på saken och skildrar sina egna vedermödor. Hon relaterar till några av sina äldre skrivande medsystrar och citerar gärna vad de har skrivit, tänkt eller sagt om att vara författare och den som skriver: Virginia Woolf, Marguerite Duras, Margaret Atwood och Bodil Malmsten.

Karolina är hemma i familjens lägenhet, hennes man är på jobbet och barnen på dagis. Det är en gråmulen dag som aldrig blir ljus, hon går omkring i pyjamas och ruffsig i håret. När som helst ska hennes nya roman budas till henne direkt från tryckeriet. Hon ska skriva sitt anförande om den, det hon har så svårt att komma igång med. Sängen är obäddad och det står en mangelkorg med ren tvätt på den. I hallen ligger det grus på golvet från sonens stövlar. Så ser scenen för den här berättande essän ut. Under dagen växer texten sakta fram.

Det är en personlig text om stora frågor.

"Vissheten om att en tjej aldrig kunde bli ett geni fyllde mig med en djup känsla av maktlöshet när jag var barn. Senare, när jag läst fler böcker av kvinnor, tänkte jag att den geniala författaren kanske bara inte kunde vara en kvinna som hade barn. Jag tänkte på Virginia Woolf och på dem hon nämnde som blev romanförfattare på 1800-talet, Jane Austen, Charlotte Brontë, George Eliot /.../ En kvinna som ville skriva istället för att leva och älska var ett hån mot det största och sannaste av allt. En omänniska, ett odjur /.../

/.../ jag förlorade mig i mina minnesbilder från den period i mitt liv då det gick upp för mig att det egentligen aldrig varit barn som utgjort hindret för skrivandet, utan män. Först när jag slutade låta mig själv vara ständigt tillgänglig för en mans många skiftande behov hade jag kunnat börja skriva böcker. Men det ville jag inte säga. Det gick inte att ange som svar på frågan hur jag blivit författare..." (s. 29-30)

Är det självupptaget att skriva om att skriva? Om hela livet handlar om att skriva, hur blir det då? "Att skriva är att vända sig mot världen och bort från den på samma gång", skriver Ramqvist mitt i ett resonemang. Är en konflikt mellan Kvinnan och den kvinna som skriver oundviklig när det gäller kvinnligt författande? Är uppgörelsen med geniet en manlig angelägenhet eftersom geniet av tradition anses vara en man? Stora frågor, som sagt.

Jag älskade Det är natten redan när jag läste den första gången för några månader sedan som lånad e-bok. Sedan dess har jag köpt den i tryckt utgåva och bläddrat fram och tillbaka i den och ströläst här och där många gånger om. Understrykningar och anteckningar i marginalen finns det gott om nu i exemplaret mitt. Det är inte enbart för att Ramqvist är klok, vass och skriver bra och för att jag gillar ämnet, utan också för att hon låter storheterna Woolf, Atwood och Duras höras och säga sitt genom några välvalda citat. Och jag är ju så förtjust i citat. Det är natten är en tunn skrift, runt 80 sidor i pocketformat, men en liten pärla för var och en som är litteraturintresserad och intresserad av skrivande och författande som ett yrke med jämställdhetsproblem.

Boken finns att köpa på t.ex. Bokus eller AdLibris.