söndag, juni 25, 2017

Brända skuggor

Romanen Brända skuggor (sv. övers. Birgitta Wallin) som är en bred berättelse både vad gäller tid och människoöden är skriven av den pakistansk-brittiska författaren Kamila Shamsie (f. 1973). Hon anses tillhöra de tjugo bästa författarna i Storbritannien i dag och jag tyckte förstås att det var mycket spännande att börja läsa en kvinnlig författare med rötter i Pakistan.

Brända skuggor börjar i Nagasaki den 9 augusti 1945 och rör sig från Japan över Indien, Pakistan och Afganistan till USA åren närmast efter 11:e september. Huvudpersonen Hiroko Tanaka är i början av boken en ung lärarinna, förlovat med Konrad från Tyskland. Ödets ironi? Både fästmannen och Hirokos far dör den där ödesdigra augustidagen i Nagasaki, själv blir Hiroko svårt skadad men överlever. Av Konrads kropp blir endast en bränd skugga kvar på en sten. Förlusten av Konrad kommer att kasta en själslig skugga över Hirokos framtida liv, liksom de brända skuggorna efter alla de som liksom Konrad dog direkt i atombombsexplosionen. Därav också bokens titel, vars symbolik klarnar allt tydligare under berättelsens gång. Skuggor som bränner sig fast i våra liv, kroppar och hjärtan kan se olika ut och vålla olika grader av smärta.

Handlingen i Brända skuggor påverkas av tre stora historiska händelser i världen efter andra världskriget och Japans kapitulation 1945: Indiens frigörelse från det brittiska kolonialväldet, kriget mellan Sovjetunionen och Afghanistan och attacken mot WCT den 11 september 2001.

Samtidigt berör handlingen tre generationer i två familjer vars öden är tätt och ibland väldigt snirkligt sammanflätade över flera världsdelar, olika politiska system, skilda religioner och årtiondens gång. Hiroko Tanaka gifter sig tidigt efter kriget med en indisk bekant till den döde Konrad, får en son med honom och bosätter sig i Pakistan. I Indien blir hon också god vän med Konrads syster och hennes familj och det blir en vänskap som genom tid och rum förs vidare till Konrads systersondotter men där utsätts den för så hårda påfrestningar att relationerna skakas farligt i sina grundvalar. I bakgrunden anar man skuggan av en ung man i orange overall i Quantanamo Bay. Vem är han och på vilka grunder har han hamnat där? Någonstans där, tidsmässigt, slutar Shamsies roman.

I sitt utan tvekan ambitiösa romanprojekt ville Kamila Shamsie säkert gestalta hur stora historiska händelser utlöser personliga tragedier på familjenivå och hur dessa förluster och sår bärs vidare av nästa generation. Även om romanen är mycket läsvärd och ofta spännande och ibland även rörande, tycker jag inte att resultatet är felfritt. Det finns för mycket i boken, för många trådar, för många platser och riktningar för berättelsen att ta. Jag hade till exempel velat lära känna de unga sönerna lite mer. Anser helt enkelt att mindre hade gett mer. Men sista tredjedelen av boken är litterärt sett den bästa delen, tycker jag. Slutet är faktiskt riktigt lysande.



Läs gärna vad några andra bokbloggare har skrivit, t.ex. Feministbiblioteket och Och dagarna går


Boken finns att köpa på t.ex. Bokus eller AdLibris.

Inga kommentarer: