De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är en stark bok om vår av terrorism präglade samtid och en dystopisk framtid som komma kan men budskapet är ändå att vi inte får ge upp, att det finns hopp. Kanske genom kärlek.
Två IS-radikaliserade män och en ung kvinna kommer en vinterkväll till en seriebokhandel i Göteborg där en satirtecknare ska prata om sina teckningar. De kommer dit för att utföra ett självmordsuppdrag och tar alla som finns i butiken som gisslan. De har ett bombbälte, knivar, pistoler. Utanför samlas ett fullt polispådrag. Dramatik och våld. Kvinnans uppgift är att filma hela aktionen och sända filmen direkt via nätet. Men mitt i allt våldet hon filmar kommer plötsligt en tanke över henne - en förnimmelse av att varken hon eller hennes två vänner ska vara där. Att de liksom har hamnat fel.
Efteråt hamnar kvinnan på en rättspsykiatrisk klinik och skriver ner sin berättelse. Hon tror sig komma från framtiden. Berättelsen hon skrivit ger hon till en författare som på så sätt tar del av hennes liv och tankar. Hon har varit med om mycket, väldigt mycket, och det är en oroande framtidsdystopi som rullas upp. Kvinnan skildrar bland annat ett Sverige där "Sverigefiender" förföljs, där integrationen i förorterna har totalt misslyckats och där folk tvingas till att skriva på suspekta kontrakt. Hon skildrar ett samhälle och en värld där våldet och terror finns nära. Författaren läser.
Författaren besöker kvinnan och genom mötet och genom hennes texter uppstår en intressant relation. Kvinnan är någons dotter. Författaren har nyligen fått en dotter. Det kommer sig därför naturligt att boken på ett plan också handlar om föräldraskap och om tiden. Om framtiden som författarens dotter kommer att leva sitt liv i som den unga kvinnan tror sig komma från. Johannes Anyuru lyckas med en nästan mycket subtil cirkelkomposition som väcker tankar hos mig som läsare. Författaren i romanen kan naturligtvis inte låta bli att fundera i vissa banor, göra kopplingar och dra paralleller av olika slag. Ja, allt sammantaget utmynnar i en sällsam berättelse.
Att läsa en roman av Johannes Anyuru handlar också om språklig njutning. Den som har läst Anyurus tidigare romaner kan känna igen mycket av hans stil också i den här boken. Mjukheten i språket, sorgen och skönheten i uttrycken. De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är en mycket vacker bok. Det är skönt när språket tröstar.
Jag läste ut boken en vecka innan dådet i Stockholm den 7 april skedde och när det inträffade, kändes det kusligt att tänka på romanen. Har den dystopiska framtiden kommit över oss? Jag kunde inte skriva recensionen som jag hade tänkt göra den helgen, det gick bara inte. Ibland hamnar litteratur och verklighet väldigt nära varandra och ibland känns det skrämmande. Plötsligt överträffade verkligheten dikten. Efteråt publicerade DN en fullständigt briljant text av Johannes Anyuru om det som har hänt och om boken som han skrivit. Om hur viktigt och hoppingivande det är att vi hanterar terrorn med mänsklighet och kärlek. Läs artikeln om du inte har gjort det. Och läs De kommer att drunkna i sina mödrars tårar också.
Boken finns att köpa på t.ex. Bokus
