Proustsommar 2016: Varför inte läsa en deckare i stället?

Linden har äntligen börjat blomma och det doftar ljuvligt ute. Både i området där jag bor och där jag jobbar finns det många stora lindar omkring, så luften är alldeles mättad. jag älskar det. Men det är inte bara doften som är hänförande, det är det högljudda surret från tusentals bin också. För mig är det här den underbaraste tiden på sommaren. Jag plockar lindblommorna där jag lätt kommer åt dem och torkar dem för att ha till några koppar te.

Proust i lindblomstid - nu gäller det att läsa.

Att sitta på balkongen, känna linddoften och läsa i På spaning... känns liksom helt rätt. Fast visst undrar jag ibland varför jag egentligen håller på med den här mer än 3000 sidor långa romanen för lättläst är den ju inte. Jag tänker att "normala" människor ägnar sig åt en mer lättsmält lektyr på somrarna för att koppla av och slippa tänka. men jag tuggar Proust och njuter. Jag vill inte slippa tänka på sommaren och när jag har semester. Tvärtom vill jag passa på att tänka tankar som jag inte har tid eller ork att tänka när mitt arbete slukar min uppmärksamhet. Att uppleva och tänka kring konst är en avkoppling för mig. Jag vill tänka litteratur och världen, bada djupt i dem. Proust är så central i litteraturen. Jag vill förstå varför. För om jag lyckas med det, kanske jag får lättare att förstå annan nyare litteratur, andra romaner, andra sammanhang. Spår av Proust finns lite varstans och det är inte för intet. Jag vill med egna sinnen uppleva storheten av På spaning...  och det är ett underbart äventyr. Krävande, men avkopplande.

När jag läser På spaning..., tycker jag att det är lika roligt och intressant som hjälpsamt att läsa olika texter OM romansviten för i artiklar och essäer om Proust finns kodnycklar till verket. Det är jättebra att hitta ledtrådar till olika typer av tolkningar av verket. Genom att läsa viss kring-litteratur, vet jag vart någonstans jag kan rikta blicken för att hitta det som är intressant att fundera kring i Prousts text/berättelse. Varför upptäcka hjulet själv när någon redan redan har uppfunnit det? Bättre då att rikta sin uppmärksamhet mot att göra en egen värdering/tolkning av det man ser/läser i På spaning...

Det är inte säkert att alla håller med mig, kanske finns det någon som anser att det är lite fusk, men jag tycker inte det. Jag avnjuter kakan och samtidigt läser jag receptet väldigt noga.

I år vill jag läsa Sara Danius bok Prousts motor då flera personer har tipsat mig om den. Tyvärr finns boken inte att köpa, men jag har beställt den på biblioteket. I väntan på att jag ska kunna hämta den på mitt lokala bibliotek har jag läst två tidningsartiklar som jag hittade på nätet. Den ena är ett slags recension av Prousts motor och ger en viss ingång till essän: Bensinlukt i stället för madeleinekaka (SN 2001-10-05).

Den andra artikeln är skriven av Sara Danius, heter På spaning efter pojkar i Paris (DN, 2004-07-30) och handlar om vad På spaning... handlar om mellan del 1 och 7. Allt handlar ju inte om madeleinekakan och minnet, nej nej. Att läsa Danius artikel gav ett nytt bränsle till mitt läsprojekt eftersom Danius förklarar vikten och betydelsen (varför och hur) av mellanböckerna i romansviten. Fjärde delens banbrytande ämne (homosexualitet) och Prousts geniala sätt att skriva om och skildra homosexualitet och ett sexuellt begär är bra att känna till innan man börjar läsa. Eller, ännu viktigare, att man inte slutar efter tredje boken utan fortsätter med romansviten. Tydligen är det så att många tröttnar på Proust efter tredje delen (som jag alltså håller på med i sommar och som, uppriktigt sagt, är bitvis lite seg). Danius poängterar att man som läsare måste se dubbelt, vända upp och ned och läsa tvärtom för att hitta Prousts väl dolda budskap angående kärlek, sex och begär. Så otroligt spännande, är det inte det! Man ska enligt Danius försöka att t.ex. byta ut ordet "författare" mot "läsare" där Proust skriver om skrivande och läsande eller tänka på en man där romanpersonen är en kvinna. Om t.ex. Albertine i själva verket är en man, vad händer då med berättelsen? I och med den här typen av ledtrådar blir läsningen som en skattjakt och ett hemlighetsfullt litterärt äventyr. Är uppspelt över tanken och kommande läsningar. Jag rekommenderar artikeln för alla er som intresserar sig för Proust och På spaning...

I fjol läste jag En sommar med Proust av Antoine Compagnon och den boken var också jättebra som ingång och nyckel till Proust. Plus att den var underhållande. Läs mer här.