Det är verkligen fascinerande vilken bladvändare Främlingar på ett tåg fortfarande är. Jag tycker inte alls att romanen har åldrats och trots att jag kände till handlingen och utgången sedan tidigare (vilket de allra flesta över fyrtio mer eller mindre gör), blev jag fast från första till sista sida. Det finns något av Brott och straff över den här berättelsen, i alla fall beträffande Guy Haines som plågas ganska mycket av sitt dåliga samvete och ångest över mordet han kände sig tvingad att begå. Bruno Anthony, han som är anstiftaren till morden, han är mest bara stolt över alltihop. Han är en psykopat och sättet på vilket Patricia Highsmith skildrar hans psyke och beteende är mästerligt. Det börjar ganska oskyldigt men accelererar på ett ett mycket obehagligt sätt.
För den som inte känner till intrigen i romanen, går den ut på att Guy och Bruno råkar hamna i samma kupé på ett tåg och börjar prata. Guy berättar om sina skilsmässobekymmer och Bruno avslöjar att han hatar sin far och vill gärna komma åt hans pengar. Bruno föreslår att de utbyter mord. Ett väl genomfört mord utan motiv och utan en synbar koppling mellan offret och mördaren måste vara det perfekta brottet, tycker han. Bruno skulle döda Guys fru och Guy skulle i gengäld döda Brunos far. Sådan är Brunos plan. I och med det sätts en kedja av händelser i gång och Guy hamnar i en ond spiral som han inte förmår hejda.
Främlingar på ett tåg är en psykologisk rysare. Rikemanssonen Bruno som är emotionellt störd, självömkande, dominant, impulsiv och förslagen tränger sig på den förnuftige medelklasskillen Guy och trycker honom så långt in i ett hörn av lögner och dåliga beslut att han slutligen helt förlorar kontrollen över situationen han ofrivilligt befinner sig i. Som läsare får man också en stark känsla av att Brunos agerande gentemot Guy styrs av hans undertryckta homosexuella drifter, svartsjuka och besatthet som manifesterar sig i Brunos vilja att ta över Guys liv. Som sagt: en rysare. Det är en kamp mellan Brunos gränslösa överjag och Guys moraliskt vacklande pliktkänsla. Jag hoppas att den svenska nyutgivningen av romanen kommer att locka många nya läsare, men även göra många "gamla" sugna på en omläsning. Boken är absolut värd det.
Köp boken på t.ex. Bokus
