Marys pojkvän Dimos är aktiv i upproret och pratar i studentradion. Dagen då de ses för sista gången innan Mary blir arresterad är hektisk och hon hinner aldrig berätta för Dimos att hon är gravid. I fängelset bestämmer sig Mary att inte avslöja för någon vad hon bär på i sin mage och hon vägrar till och med att uppge sitt namn. Allt för att skydda både sitt blivande barn och Dimos. Och för att hon tror att tigandet får henne fortare fri. Hon tiger ihärdigt trots misshandel, tortyr, våldtäkt och elchocker. Hon trängs tillsammans med andra fångar som alla svälter, törstar och lider av smuts och ohyra. Veckorna går. Veckorna går och Mary ställs inför ett omöjligt val.
Romanen Mary är en brutal berättelse. Mary själv är berättaren och hennes tankar och upplevelser av nuet blandas med minnen av Dimos och hur deras kärlek är. Var. Hon tänker mycket på natten på terassen då hon blev gravid, hon tänker på att Dimos inte vet något om fröet i hennes mage och inte heller vart hon tagit vägen. Hon minns också sin barndom, sin mor, sin våldsamme far och sin älskade bror. Genom tillbakablickarna lär vi känna Mary på djupet, vilket är viktigt för att förstå hennes bevekelsegrunder när hon gör som hon gör i slutet av boken.
Mycket av handlingen kommer till läsaren via Marys tankar och känslor. Man kommer så oerhört nära henne. Det är starkt när Mary vänder sig till fostret i magen, den lilla frukten som hela tiden växer och som hon så ofta riktar sina tankar till. Hur mycket ström genom moderns kropp klarar ett foster utan att dö? Ja, det är bitvis mycket outhärdligt. Tack och lov bemästrar Fioretos språket till fullo och lyckas med balansen mellan det tungt smärtsamma och det vackra och hoppfulla. Hoppet är det sista som överger människan, sägs det, och en blivande mor har mycket att hoppas på och drömma om. Genom att fokusera på Marys tankar kan Fioretos bespara läsaren realismen i hemska detaljer och i stället visa positiva drömskärvor av en lycka som kanske, kanske är möjlig när (om) helvetet en dag är över.
En del av handlingen skildrar också de fängslade kvinnornas samvaro och relationer och hur de är mot varandra, framför allt efter att de förflyttas till en fängelseö. Några av kvinnorna får vi lära känna lite närmare medan några bara skymtar förbi men oavsett vilket så är deras närvaro en fond mot vilken Mary kan bibehålla sin personlighet och sitt människovärde.
Mary är en stor berättelse om den forna grekiska diktaturens brutalitet och en ung kvinnas styrka och integritet. Det är också en roman om kärlek, moderskap och tvånget att göra fullständigt omöjliga val under extrema förhållanden. En livsbejakande helvetesskildring kallar svd:s bokrecensent boken. Som jag skriver i början: En fantastisk bok!
Köp boken på t.ex. Bokus
