söndag, mars 06, 2016

Har läst 4 noveller: av Stridsberg, Alakoski, Palm och vov Sivers

För några dagar sedan tipsade jag om fyra nyskrivna noveller från Novellix och nu har jag läst dem också.

American Hotel av Sara Stridsberg utspelar sig i ett Detroit som är märkt av ekonomisk nedgång och arbetslöshet och där framtiden ter sig mycket oviss. Handlingen utspelar sig i en övergiven skyskrapa och vi möter Carter och tvillingbröderna Jack och Vladimir. Carter har haft ett kärleksförhållande med båda bröderna och har en dotter med en av dem men har lämnat henne för att kunna vara tillsammans med den av bröderna som inte är hennes far. Det är höst och för Carter känns livet som om hon gick i sömnen medan världen håller på att gå under. Det är något surrealistiskt i relationen mellan henne och tvillingarna. Novellen är stark och dramatisk och Stridsberg behärskar utmärkt konsten att gestalta emotionella dilemman. Novellen genomsyras visserligen av kärlek men även av hopplöshet och uppgivenhet. Kan man bara inte låta sig falla? American Hotel är ett guldkorn till novell. För närvarande går American Hotel som teaterpjäs på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm (regi: Ingela Olsson).




I novellen Omsorgen av Susanna Alakoski möter vi undersköterskan Pernilla som jobbar på ett vårdboende för mycket sjuka människor och som älskar sitt jobb. Temamässigt är detta en ganska typisk text av Alakoski eftersom den handlar dels om de lågavlönade och dels om de utsatta. Huvudpersonen Pernilla har ledigt och förbereder en middag för sin jobbarkompis Gun-Marie. Under tiden tänker Pernilla på allt möjligt - sitt slitsamma arbete och värken i ryggen, människorna som är beroende av hennes omsorg, de unga som kommer och går och aldrig vill stanna särskilt länge eftersom jobbet är så tungt och lönerna så låga. Omsorgen är en fin berättelse om en arbetsplats och om det vackra och stora i att älska sitt jobb.


Malou von Sivers debut som novellist är en söt historia om en farmor som tillsammans med sitt barnbarn tittar på ett gammalt bröllopsfoto och börjar minnas när hon som ung på 30-talet gifte sig med en olycklig änkling och tog hand om hans två små barn, vilket förstås var svårt och känslomässigt påfrestande i början med slutade lyckligt (vilket vi förstår av det faktum att hon är farmor och sitter där hon sitter). Var du lycklig farmor? bjuder varken på överraskningar eller utmaningar, inte kräver läsning mellan raderna och von Sivers talar regelbundet om för läsaren hur allt är och känns. I sig är Var du lycklig farmor? en fin historia om kärlek och barn men språkligt och stilistiskt lyfter den aldrig. Det är ljummet och platt. En veckotidningsnovell som man läser för att få tiden att gå.

Älven av Anna Karin Palm är däremot det andra guldkornet i den här novellfyran. Det sker en tragisk olycka på älven, en man kör igenom isen och finns inte mer. Hans fru Britten sitter hemma vid köksbordet medan förmiddagens chockartade timmar tickar iväg och i dessa timmar får hela deras äktenskap och gemensamma liv plats. De tre barnen, kärleken. Ja, kärleken fanns där ännu, trots allt. Kyssen hon i ett infall gav sin man Stefan innan han åkte, ögonblicket som ingen anade var det allra sista. Trots det som Britten tänkte dagen innan. "Det var inte så här det skulle sluta" lyder novellens inledningsmening. Inte så här? Klart att inte. Men hur då i så fall? Sedan är det den mäktiga älven, dess forsande vatten, strålkastare i snön som är smutsvit, sirener. Barnen som snart ska komma hem. Sättet på vilket Anna Karin Palm lyckas få in Brittens livshistoria i en enda förmiddag får mig att tänka på Alice Munros noveller. De rymmer också ofta ett helt liv på några få sidor. Det är en stor konst att skriva så. Dessutom är Anna Karin Palms språk väldigt vackert.

2 kommentarer:

Linnea sa...

Jag är särskilt nyfiken på Alakoskis novell. Gillar verkligen henne! :)

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Då blir du inte besviken.