Bokens lockelse består också i den historiska miljön som den utspelar sig i, nämligen staden Amsterdam under hösten och vintern 1686. Artonåriga landsortsflickan Nella flyttar in ett stort hus i stadens rikaste kvarter för att leva där som hustru till den store köpmannen Johannes Brandt. I hushållet finns också Johannes ogifta syster Marin (en mycket bitsk och bestämd kvinna med full kontroll över allt och alla), en svart tjänare vid namn Otto som är en före detta slav som Johannes har köpt fri samt kokerskan Cornelia som är en föräldralös fattig flicka som Johannes tagit hand om.
Johannes undviker dock sin unga fru Nella och hon börjar förstås undra varför. I stället för sin närvaro i huset skänker Johannes Nella en exakt kopia av hemmet i form av ett påkostat kabinettskåp. Meningen är att Nella ska roa sig med att inreda det med miniatyrer. Hon kontaktar en miniatyrmakare i staden och i och med det börjar en mängd märkliga saker hända. Nella börjar få paket med miniatyrer som hon inte har beställt men som är exakta avbildningar av husets invånare samt människor ur närmaste bekantskapskretsen. Vad som är än mer skrämmande är att miniatyrerna bär på tecken som speglar människornas liv, varslar om kommande händelser och antyder hemligheter. Det visar sig att huset Brandt är fullt av hemligheter som inte får avslöjas för utomstående. Allt efter som Nella förstår mer och mer och får veta mer och mer om sin nya familj, inser hon att en stor katastrof hotar att drabba dem alla. Kan miniatyrmakaren sitta på ett svar och kommer svaret i så fall att hjälpa eller att stjälpa?
 |
| Petronella Oortmans dockskåp, Rijksmuseum |
Det händer en mängd saker som driver handlingen framåt och som får Nellas personlighet att mogna och växa. Hon må vara ung och naiv i början men hon är inte dum och har ögon och öron med sig, så under berättelsens gång utvecklas hon till en handlingskraftig ung kvinna med huvudet och hjärtat på rätt ställe. Parallellt utvecklas också relationerna mellan Nella och svägerskan Marin och mellan Nella och Johannes. De båda bär på var sin stor hemlighet som får enorma konsekvenser för de alla och det faller på Nella att försöka bringa någon typ av ordning i röran, i den mån det ens är möjligt. Jag kan inte berätta mer om det för då skulle jag avslöja för mycket. Jag tyckte i alla fall om beskrivningen av hur Nella och de två andra närmar sig varandra och hur deras relation börjar präglas av samförstånd, värme och en antydan till vänskap.
Handlingen och intrigen är intressanta och persongalleriet är trovärdigt men de magiska inslagen försvinner ut i tomma intet, tycker jag. Jag skulle önska att de behöll sin betydelse genom hela boken och inte mattades av och vattnades ur efter två tredjedelar. Som om de gjorde sitt genom att sätta igång berättelsen. Överhuvudtaget tycker jag att romanen tappar fart mot slutet, trots en viss dramatik.
Och så språket. Språket i Miniatyrmakaren lämnar tyvärr en del kvar att önska. Bildspråket är ofta ganska svulstigt och vissa liknelser känns rent av konstiga och osannolika med tanke på att det för det mesta är en obildad ung kvinna som tänker dem. Dessutom händer det ibland att liknelsen bygger på en företeelse som är modern och omöjligen kunde vara förekommande i 1600-talets Amsterdam. Det handlar t.ex. om "en bomb redo att explodera" eller om uttryck som har med universums ursprung att göra. Sådant retar och stör mig.
Miniatyrmakaren (i övers. av Leif Janzon och Charlotte Hjukström) är en debutroman och därför får man kanske ha lite överseende med vissa barnsjukdomar när det gäller gestaltning och språk. Läs gärna boken för tidsepokens och den historiska miljöns skull, liksom för en inblick i människors familjeliv och socialt liv. Det finns onekligen väldigt mycket research bakom boken och tydligen även ett verkligt dockskåp (se bilden ovan). I det avseendet är romanen läsvärd. Miniatyrmakaren lämnar inga djupare spår men är underhållande.
Läs gärna mer hos två andra bokbloggare: Och dagarna går... och Breakfastbookclub.
Köp boken på t.ex. Bokus
