Den politiska kampen är primär för Thu Huong, litteraturen kommer i andra hand, säger hon inledningsvis. Det är ett uttalande som förvånar Witt-Brattström och får henne nästan ur fattningen, eftersom hon påstår sig ha läst ett fullständigt litterärt mästerverk - skrivet i andra hand (!). Hur sjutton är det möjligt? Undrar W-B. Och så nämner hon ett flertal kännetecken på mästerverk som hon finner i Thu Huongs roman Novel without a Name. W-B förnekar sig inte som litteraturvetare och kritiker utan kör på med sin tolkning av Thu Huongs roman. Men författaren är en författare och låter sig inte påverkas av W-B:s analyserande. Åh, reagerar Thu Huong på W-B:s omdöme och kallar henne för ett riktigt läsproffs.
En ny fråga handlar om kvinnogestalterna. En ny analys av W-B. Thu Huong levererar en lång och intressant utläggning om kvinnans roll och ställning i stort i Vietnam. Vietnamesiska kvinnor är starka, de jobbar hårt och de bestämmer hemma även om de tiger offentligt. De är som bufflar, säger författaren. Arbetar och bär. Män är mest som stenstodar. Då blir W-B nästan irriterad för hon hade tänkt att köra en tolkning av de manliga gestalterna och nu är hennes fråga inte så angelägen längre.
I boken finns starka porträtt av både kvinnor och män, fortsätter W-B, och alla är märkta av kriget. I vissa fall kommer det lägsta i människan fram i ljuset. Thu Huong pratar i stället om ett helt folk som är fruset av erfarenheterna och utvecklar bilden av män som är som stenstoder. Och så är samtalet abrupt slut för tiden är ute. Om inte W-B hade tagit så mycket tid i anspråk på sina analyser så hade man kunna höra mer från författaren själv.
Jag hoppas att Thu Huongs böcker kommer ut på svenska snart. De verkar väldigt intressanta.
Läs gärna också en sammanfattning av samtalet hos Enligt O.
