söndag, juli 26, 2015

De dunkla butikernas gata

De dunkla butikernas gata av Patrick Modiano (sv. övers. Anne-marie Edéus) är en roman som jag med stor behållning läste som tonåring och nu läst om och insett att jag inte känner igen det minsta lilla av handlingen, inte minns något handfast alls förutom KÄNSLAN av en stark läsupplevelse från länge sedan. Att det kan bli så? Det kan bli så. Den här gången drabbade mig boken inte alls på samma sätt, även om den är bra på alla sätt och vis och helt klart värdig en Nobelpristagare.

Huvudpersonen och berättarjaget i De dunkla butikernas gata är en privatdetektiv vid namn Guy Roland som femton år tidigare tappade minnet efter en olycka och nu försöker samla ihop några ledtrådar för att pussla ihop sin identitet och komma fram till vem han var och hur hans liv en gång, kanske, såg ut. Utgångspunkten är två gamla fotografier varav det ena visar en man, som möjligen kan vara han själv, och en ung vacker kvinna. Ytterligare ledtrådar finner han bl.a. i en gammal adressbok. Spåren leder Guy Roland tillbaka till tiden för andra världskriget, till Dominikanska republikens ambassad i Paris och därefter till Schweiz. Han finner slutligen några människor som känner igen honom och ger honom hans namn: Pedro McEvoy. Men det var ett taget namn. Trots det känner Guy Roland sig själv allt mer.

Skuggorna från det förgångna får allt tydligare konturer i och med att handlingen fortskrider och som kontrast till all fakta står Guys diffusa föreställningar om hur allt kanske en gång var, vilket skapar märkliga stämningar och väcker många blandade känslor hos honom. Personerna som en gång var hans vänner och som nu dyker upp från skuggorna är en samling spännande existenser som Modiano skildrar varsamt och .
"I själva verket hade jag kanske aldrig varit den där Pedro McEvoy, jag var ingenting, men vågor, ibland långt borta, ibland starkare, strömmade genom mig och så småningom kristalliserades alla dessa spridda ekon som svävade omkring i luften, och blev jag."
Boken väcker frågor som "vem är jag?" och vad som gör oss till de vi är. Kan man undgå att känna igen platser där man en gång bott och älskat en annan person? På ett mer filosofiskt plan handlar berättelsen om det återfunna minnet. Stilen känns ganska så Proustsk just när det gäller det här med hur minnet fungerar och vilka saker som sätter igång minnesmekanismen. Guy Roland spanar också efter en tid och ett liv som flytt.
"Skärvor, brottstycken av hågkomster har plötsligt dykt upp i minnet under minna efterforskningar ... Kanske är livet sådant när allt kommer omkring ... Men är det verkligen mitt? Eller är det någon annans liv som jag har trängt mig in i?"
Eftersom jag tidigare också har läst Modianos Dora Bruder (se här) kunde jag inte undgå tanken på att Dora Bruder och De dunkla butikernas gata är lite grann en och samma bok. Upplägget är väldigt snarlikt i båda romanerna och båda böckerna berättar också en historia som går ut på att utifrån några få spår och ledtrådar rekonstruera en persons identitet och livsöde (i fallet med Dora Bruder) respektive det förflutna (i fallet med Guy Roland). Det är ett intressant ämne och uppenbarligen ett som Patrick Modiano väldigt gärna uppehåller sig vid.

Köp boken på t.ex. Bokus (som just nu har ett extra pris pga lagerrensning) eller på AdLibris.

Inga kommentarer: