måndag, juli 13, 2015

Buddenbrooks. En familjs förfall

Thomas Manns drygt sexhundra sidor långa roman Buddenbrooks från 1901 (i svensk nyöversättning av Ulrika Wallenström) är absolut värt att spendera sin lästid på, även om jag kände mig ganska lättad när mitt intensiva umgänge med släkten Buddenbrook till slut var över. Om man lyssnar på romanen som ljudbok, vilket jag har gjort, tar läsningen ca trettio fängslande timmar. Uppläsaren är Irene Lindh, en av de bästa.

Eftersom undertiteln till romanen är En familjs förfall, vet man på förhand att det kommer att gå åt skogen med det buddenbrookska affärsimperiet. Vi följer släkten i fyra generationer, med den kvinnliga huvudpersonen Tony som navet i berättelsen. Hennes och hennes närmastes livsresa är ett äventyr i ett samhälle som går från välstånd till ekonomiska svårigheter på grund av europeisk lågkonjuktur. Det är ett samhälle där män kämpar med att tjäna pengar och bygga upp familjens välstånd och som lätt går under när påfrestningarna blir för stora, så väl som företagare som individer. Kvinnorna däremot är de som måste hålla livet igång och rida ut stormen med barnen i släptåg, hur naiva och svaga de än föreföll vara medan de ännu var unga och det fortfarande var vindstilla. Buddenbrooks utspelar sig i Lübeck.

Det finns ett fantastiskt persongalleri. Personerna växer och utvecklas, några vissnar, dör eller går under men alla är levande. Förutom Tony är det hennes mor som är kanske den mest fascinerande figuren i romanen. Och så pojken Hanno (Tonys brorson), en älskvärd pojke som inte alls matchar sin fars planer och önskningar.

I början av romanen lägger man märke till att beskrivningarna (som är både talrika och långa) mest handlar om glamourösa, yttre saker så som kläder och möbler men allt eftersom romanen fortskrider, riktas författarens blick allt oftare - och till slut nästan uteslutande - till människors inre, det vill säga deras känslor, förnimmelser och kroppsliga umbäranden. Det finns många starka scener i romanen men inte för att författaren skulle hänge sig åt sentimentalitet eller emotionella utbrott utan tvärtom för att hans mycket realistiska beskrivningar har en enorm kraft, vilken dessutom förstärks genom att vi som läsare också ser hur de i scenen närvarande personerna påverkas. Eller så ändrar författaren greppet och är bara kliniskt opersonlig men resultatet och påverkan på läsaren blir den samma. Man blir gripen och berörd.

Buddenbrooks är en mäktig släktkrönika som breder ut sig på flera plan. Dels handlar den om klass, dels handlar den om kön. Men man kan läsa den också som en bild av vad som kan ske med ett familjeföretag (och följaktligen med familjen) när det går i konkurs på grund av lågkonjunktur och allmän ekonomisk kris. Oavsett hur man läser Thomas Manns mästerverk, har romanen något att säga till oss även idag, hundrafjorton år senare.

Thomas Mann fick Nobelpriset i litteratur år 1929, främst för debutromanen Buddenbrooks.


Bonus: Radioprogrammet Bokcirkeln i Lundströms bokradio i SR P1. (Obs! Hur bra som helst.)


Några andra bokbloggare om Buddenbrooks: Nobelprisprojektet, Beas bokhylla, Litteraturtokig, Hermia sayes, Ingrid.


Köp boken som finns i alla format på t.ex. Bokus eller AdLibris.

Inga kommentarer: