En av 2013-års bästa romaner var Öppen stad av den
nigeriansk-amerikanske författaren Teju Cole (f. 1975) och därför är
utgivningen av Varje dag är tjuvens dag något många läsare har sett fram emot
i vår. Varje dag är tjuvens dag är egentligen författarens första bok, men
den andra på svenska (övers. Ragnar Strömberg).
Böckerna har flera likheter men är samtidigt varandras
spegelbilder. Medan Öppen stad är en flanörsroman i New York miljö där en ung
nigerian som har en nigeriansk far och en tysk mor vandrar omkring på stadens
gator, genomlever en kris och känner sig utanför både bland de vita och de
svarta, är Varje dag är tjuvens dag en berättelse om en nigerian som efter femton
år i USA återvänder temporärt till hemstaden Lagos. Eftersom han har sina
rötter i Nigeria, är blicken som han betraktar landet med riktad inifrån och
den är en blandning av såväl ömhet som kritik.
Jaget, som kanske är författaren själv, jämför sina barndomsminnen
med vad han ser och upplever i nuet och märker att knappt någonting har
förändrats till det bättre. Å ena sidan träffar han sin familj och vänner, å andra
sidan möter han korruption och ett beskyddarsamhälle där internetcaféer är
fulla av män författande Nigeriabrev och där våld försiggår öppet överallt. Han
ser på detta med turistens ögon men försöker också att utifrån den inföddes
historiska, kulturella och sociala referensramar lista ut orsakerna, vilket är
intressant. Det är ingen vetenskaplig samhällsanalys som Cole ger oss, utan en
tänkande individs syn på sitt land.
En stor del av romanen handlar om nigerianernas
historielöshet och oviljan att framför allt göra upp med sitt koloniala arv. Jaget
reflekterar kring konstens betydelse för ett samhälle, liksom kring
konsekvenserna av att nästan ingen i Nigeria läser böcker. I en sådan idéfattig
miljö frodas lätt olika religiösa strömningar och inte undra på att prästerna
är mäktiga och stenrika. Människor är liknöjda, hängivna sina gudar och har en
världsbild där bön är en fullgod huskur mot precis allt. Jagets personliga
huvudfråga är om han orkar flytta tillbaka till Nigeria eller om han hellre ska
stanna där han är.
Varje dag är tjuvens dag är en blandning av roman, foto
och essä, en essäroman med bilder. Den är lätt att sträckläsa men den har också
en tyngd som gör den till en viktig läsning. Jag har fått en mycket mer
nyanserad bild av Nigeria än den som förmedlas i nyhetssändningar och domineras
av inslag om islamism och Boko Haram.
(Den här recensionen publicerades ursprungligen i Eskilstuna kuriren och i Sörmlands nyheter 2015-03-31.)
Öppen stad recenserade jag här.
Också bokbloggaren Hermia Says har redan hunnit läsa Varje dag är tjuvens dag .
Också bokbloggaren Hermia Says har redan hunnit läsa Varje dag är tjuvens dag .
