måndag, februari 16, 2015

Kungar av Island

En av Islands främsta författare heter Einar Már Gudmundsson (f. 1954) och hans senaste roman Kungar av Island har just kommit ut på svenska, i översättning av Inge Knutsson. Gudmundsson har sedan debuten med barndomsskildringen Riddarna av runda trappan 1982 skrivit ett flertal romaner. 1995 belönades han med Nordiska rådets litteraturpris för Universums änglar och 2012 fick han Svenska Akademiens nordiska pris som är en av Nordens viktigaste litterära utmärkelser.

Gudmundsson har en förkärlek till uppväxtskildringar och släktkrönikor, berättelser som utspelar mot bakgrund av Islands historia och har sina rötter i öns spännande landskap – både det geografiska och det litterära.

Kungar av Island är också en släktkrönika, men lite tillskruvad. Vi följer släkten Knudsen under 200 år för det är ungefär så länge som de har styrt över det lilla kustsamhället Tangavík. Tangavík är Knudsensläktens kungarike och deras makt är oinskränkt, i alla fall tills den isländska ekonomin brakar ihop och finanserna störtdyker i slutet av 00-talet. Då blir det klippt även för Knudsens, dessa kaxiga ägare till fiskerier, fabriker, affärer, tidningar och annat smått och gott så som orkestrar och sångkörer.

Redan på sidan femton finns en heltäckande beskrivning av släktens svärdssida och det är också ett stycke som ger ett smakprov på berättarens ironiska och humoristiska ådra:
”I Knudsensläkten har det funnits begåvningar och storsinta män, drönare och bråkstakar. Byfånar och allehanda konstiga figurer har smugit sig in i släkten, och några av dessa har blivit kommunalråd och till och med hamnat i alltinget. Medlemmar av släkten har blivit ministrar, ambassadörer och kaptener, och andra har varit sjömän, lärare, piloter och kypare, brottslingar och advokater, till och med i en och samma person.”
Högmod går före fall, sägs det. Och visst har männen i släkten inte sällan lidit av hybris, medan kvinnorna mest varit snälla och försynta och hållit sig till könsadekvata sysslor utan att märkas. Vill man läsa en roman om jämställdhet får man välja en annan bok. Kungar av Island är en berättelse om män som har byggt och förlorat imperier och det är knappast en slump att berättaren gärna nämner författarens stora idol, nobelpristagaren Halldór Laxness. Om man har läst ”Fria män” kan man inte missa Laxness skugga sväva över hela anrättningen.

Trots att romanen spänner över två århundraden är handlingen inte linjär, utan hoppar obekymrat från en tid till en annan. Lika till synes ostrukturerat är det med personernas uppdykande i och försvinnande ur handlingen. Under hela första halva av boken såg jag romanen mest som en samling av skrönor, enskilda historier och anekdoter om några av de mest osannolika typerna i Knudsensläkten och det tog inte lång tid tills jag slutade bry mig om vem som var son till vem. Det var ändå omöjligt att hålla reda på de alla. Men så märkte jag att två namn återkom hela tiden: stamfadern, redaren och kaptenen Ástvaldur Knudsen och alkisen, rockaren, Cadillacfantasten och läraren Arnfinnur Knudsen. Far och son.

Romanen börjar med att Arnfinnur gör entré – som en ny lärare på en skola. Sättet han anländer på och hans utseende får eleverna att tro att det är ett råskinn, en kommunist till och med, som kom för att döda rektorn. Berättarrösten som är tydligt närvarande i texten tillhör en av Arnfinnurs elever som i vuxen ålder berättar vad han fått höra om Knudsensläkten. Det är alltså ett slags muntlig berättande som traderas vidare, med allt vad det innebär. Arnfinnur är oförglömlig.


Kungar av Island är en underhållande skönlitterär analys av vad som ledde till finanskrisen. Gudmundsson skriver roligt och lekfullt men hans kritik av det isländska samhället och dess överklass är ändå inte nådig.


(Den här recensionen publicerades ursprungligen i Eskilstuna kuriren, Sörmlands nyheter och Katrineholms kuriren 2015-02-03.)

Köp boken på Bokus eller AdLibris .


2 kommentarer:

Lena sa...

Den här boken låter intressant.

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Klart läsvärd.