Floden som rinner mellan bergen utgör en geografisk gräns mellan två gikuyu-stammar som lever på var sin sida av bergåsen - den ena stammen lever traditionsenligt och praktiserar omskärelse som initiationsrit för båda könen, den andra har anammat kristendomen, står på de vitas sida och betraktar omskärelse som en stor synd. Eftersom kristendomen är en effekt av kolonialismen, finns det en tydlig symbolik i denna flod som skär igenom grannsamhällena. Samtidigt kan floden också symbolisera en medelväg, vilket känns särskilt starkt mot slutet av romanen.
Författaren ställer gamla traditioner mot det västerländska synsättet och stammens berättelser mot modern upplysning och eftersom det älskande paret i boken kommer från motsatta läger, är konflikten given. Dessutom händer det att den kristne ledarens dotter rymmer hemifrån för att på eget bevåg låta sig omskäras för att på så sätt bekänna sig till gamla traditioner i fråga om vuxenblivande. Tyvärr resulterar hennes revolt i tragedi och sorg och den ideologiska konflikten ställs på sin spets.
Frågorna är många men kanske bara ett svar. Lösningen, om man ska gå efter romanens tydliga budskap, är inte antingen det ena eller det andra utan det bästa vore om människorna kunde försonas och hitta en medelväg som de tillsammans skulle kunna vandra på mot en framtid utan hat och meningslös blodspilla. Vi måste handskas med nya saker och influenser, liksom med traditioner. Om det finns en flod som delar landskapet är inte lösningen att torrlägga den utan att börja bygga broar.
Floden mellan bergen är en vacker och tänkvärt berättelse skriven på ett lättillgänglig språk som påminner om muntligt berättande. En njutbar läsning. Denna Ngugi Wa Thiong'os roman är från 1965 och är översatt till svenska av Philippa Wiking. Nyutgåvan innehåller också ett intressant, nyskrivet förord av Mikela Lundahl.
Andra som har läst Floden mellan bergen: Och dagarna går, Hanneles bokparadis, Lyrans noblesser,
Köp boken på t.ex.Bokus
