Vassa föremål

Eftersom jag väljer de få deckare (eller snarare deckarförfattare) som jag läser med stor omsorg, blir jag ofta nöjd med läsupplevelsen. Sedan fjolårssuccén med Gone Girl (recenseras här) tillhör nu också amerikanskan Gillian Flynn de författare vars namn jag förknippar inte enbart med god spänning utan även med god litterär kvalitet. Vassa föremål som utkom i september är egentligen Gillian Flynns debutroman, fast boken är den tredje i ordningen att ges ut på svenska.

Det är något speciellt med Flynns ämne - hon skriver om onda kvinnor. I Vassa föremål förekommer det dels kvinnor (och flickor) som är onda, dels sådana som är själsligt och emotionellt sargade, eller både och. Författaren har en förmåga att fånga personernas psykologiska egenheter och avslöja dem gradvis. Samtidigt är miljön som personerna vistas i betydelsefull och Flynns miljöbeskrivningar, i det här fallet beskrivningar av småstadshålan Wind Gap i Missouri, är levande och laddade.

När en ung flicka försvinner beger sig Chicagojournalisten Camille Preaker till Wind Gap för att intervjua invånarna i staden och flickornas anhöriga och skriva om fallet. Camille kommer från Wind Gap men har inte varit där på många år. Den försvunna flickan hittas snart död, mördad, och det dras genast paralleller till ett liknande flickmord året innan. Ändå är inte Vassa föremål någon traditionell polisspaningshistoria, fallet är snarare en fond mot vilken olika relationer skildras, främst den mellan Camille och modern Adora och mellan Adora och Camilles trettonåriga lillasyster Amma. Det är på många sätt problematiska och defekta relationer och Camilles såväl själsliga som kroppsliga sår från ungdomsåren avtäcks allt mer. Det är svårt att berätta mer om handlingen utan att avslöja för mycket, så jag låter bli.

Historien i Vassa föremål berättas i hög fart och berättandet accelererar ännu mer mot slutet. Det finns gott om förvecklingar och överraskningar och när den slutgiltiga upplösningen kom, bara några få sidor från slutet, satt jag där nästan lite chockad. Vassa föremål är en mycket obehaglig berättelse.

Trots att jag tycker att Vassa föremål är en spännande och väl berättad roman anser jag ändå inte att den når samma kvalitet som Gone Girl gör. Men då påminner jag mig själv om att Vassa föremål ju är Flynns debutbok (medan Gone Girl är hennes tredje), så kvalitetsskillnaden är fullt naturlig och förklarlig. Mellanboken Mörka platser har jag ännu inte läst, men tänker göra det.

Vassa föremål översattes till svenska av Rebecca Alsberg.

Jag har lyssnat på romanen som ljudbok i uppläsning av Anna Maria Käll, en av de bästa uppläsarna som finns. Jag rekommenderar ljudboksversionen varmt.


Köp boken på t.ex. Bokus eller AdLibris.