Från en dag till en annan står lindarna i blom och jag har kommit åttio sidor in i På spaning efter den tid som flytt. Jag läser lite varje dag, fast parallellt med andra böcker. Och sidorna är mycket tätskrivna. Det får lov att gå sakta med gamle Proust, har börjat njuta fullt ut nu. Jag tänker skriva flera kontinuerliga inlägg om mina tankar kring verket under läsningens gång, så håll utkik om du vill få rapporter. Idag bjuder jag på ett foto som jag tog igår, kunde naturligtvis inte låta bli. Det är bara madeleinekakorna som fattas.
