Det finns en tematisk kategori böcker som jag tycks söka mig till i år och det är romaner om
taskiga mor-dotter-relationer, har redan läst tre stycken. Är det ett slags självmedicinering jag ägnar mig åt? Kan så vara, antagligen är jag mogen för dylika berättelser. Trots att jag närmar mig de femtio är min egen frigörelse- och acceptansprocess långt ifrån avslutad, jag har ännu mycket kvar att reda ut. Känslan av att bli fem år igen och att min självkänsla hamnar hopknycklad i papperskorgen varje gång jag hör min mors röst driver mig till vansinnet men jag jobbar på det och det går framåt. Biblioterapi är inte att underskatta, litteratur ställer både frågor och ger svar, den visar ingångar och ger lindring genom vetskapen att man inte är den enda i hela världen som brottas med vissa känslor och problem.
 |
| Fotot är lånat här. |
De tre böckerna på temat som jag har läst i år är En av oss sover (Josefine Klougart), Under all denna vinter (Negar Naseh) och Till mor på mors dag (Doris Dahlin). Men det finns säkert fler romaner om vuxna döttrar som brottas med sin problematiska relation till modern, nu så här på rak arm kommer jag på t.ex. Vit oleander (Janet Fitch) som jag läste för många år sedan och tyckte mycket om.
Och det är här ni andra bokslukare kommer med i bilden för jag vill ha fler tips på böcker i ämnet taskiga mor-dotter-relationer. Tack på förhand :-)
