måndag, april 21, 2014

Revolutionsskrivarna

Nyhetssändningarnas rapporteringar från Tahirtorget i Kairo 2011 är svåra att glömma, jag kan fortfarande framkalla minnesbilder av platsen och det enorma myllret av människor, tält och röster. Män och kvinnor från alla samhällsklasser och i alla åldrar samlades och förenades i kampen mot regimen. Det var en mäktig syn. Jag minns att jag var lite förvånad över det faktum att så många kvinnor fanns där på Tahirtorget och aktivt utkämpade revolutionen. Vilka var de? Vad förde dem dit? Det sägs att historien skrivs av segrarna (där är sista punkten kanske inte riktigt satt ännu), men själva revolutionen i Egypten skrevs i hög grad av kvinnor.

Tack vare Nawal El Saadawis mycket läsvärda roman Revolutionsskrivarna kan vi lära känna några av kvinnorna som tältade där på Tahirtorget, för sådan är en av skönlitteraturens uppgifter - att ibland ta vid där nyhetsrapporteringar slutar och peka på samband som vid första anblicken är dolda men framträder som allt mer livsavgörande ju mer man skrapar på livets hårda yta.

Romanen Revolutionsskrivarna handlar om den välbärgade och välutbildade journalisten Fuada och hennes hushållerska Saadia, kallad Saadia Mörderskan eftersom hon i självförsvar har slagit ihjäl sin våldsamme man. Så här långt verkar det som att kvinnorna omöjligen kan ha något på djupet gemensamt, men det har de. De har lärt känna varandra i fängelset eftersom även Fuada har suttit fängslad. Fuadas och Saadias döttrar Dalia och Hanadi är jämnåriga, nu i tonåren, och båda är födda på fängelsets kalla betonggolv. Fuadas man och Dalias far Shakir är också journalist, en islamist. Politisk är han lite av en kameleont, som man är han en lögnare och, ursäkta uttrycket, ett svin. Shakir är koncentratet av den unkna kvinnosyn som feministen Nawal El Saadawi strider mot, han är också den som i romanen får representera den typen av manlighet som gör sig skyldig till övergrepp mot kvinnor. Men samtidigt är även han ett offer, för även han har suttit fängslad och till och med varit torterad.

Förutom att personerna i boken förenas i kampen mot regimen, har de en historia av övergrepp och brustna drömmar gemensam. Genom tillbakablickar på Shakirs, Fuadas, Saadias och den fattiga grannkvinnan Hamidas liv rör sig handlingen oundvikligen i riktning mot Tahirtorget och revolutionen som är romanens vinterkalla nutid. Kvinnornas berättelser handlar om olycklig kärlek, misshandel, prostitution, desperation, moderskärlek, våldtäkt och abort. Och, förstås, överlevnad och övertygelser. Överklass, medelklass eller underklass spelar i grund och botten ingen roll eftersom övergreppen är klasslösa. Därför dras alla med i revolten, därför blir alla tillsammans revolutionens skrivare.

Nawal El Saadawi har skrivit en stark roman och ändå berättar hon lugnt och lågmält. Hon bygger upp styrkan i berättelsen inifrån så att trycket liksom växer av sig självt allt eftersom handlingen fortskrider, ända fram till slutet. Revolutionsskrivarna handlar om att ta sin frihet, för den får man inte. Den måste man ta.

Köp boken på Bokus eller på AdLibris.


Nawal El Saadawi uppträdde på Littfetsen i Umeå i vintras, se gärna hennes framträdande här.