Hatties liv handlar om Hattie som är väldigt ljushyad för att vara en färgad kvinna och ganska hård, född i amerikanska Södern i början av 1900-talet. Berättelsen börjar när Hattie är sjutton år gammal och nygift och hennes tio månader gamla tvillingar håller på att dö i lunginflammation. Under åren som följer får Hattie ytterligare nio barn men sorgen efter tvillingarnas död lämnar henne aldrig.
Greppet som författaren använder sig av är att med utgångspunkt i barnens och ett barnbarns liv berätta om Hattie och hennes äktenskap och moderskap. Boken består av tolv kapitel som vart och ett är ett nedslag i familjens och Hatties liv. Kapitlen har barnens namn och ett årtal som titel. Det är ett bra grepp som möjliggör en bred blick och perspektivvariation.
Hatties liv är hyllad världen över och Ayana Mathis har blivit en framgångsrik debutant, hjälpt på traven av Oprah Winfreys uppmärksamhet. Och visst är Hatties liv fint och läsvänligt skriven och skildrar ett intressant kvinnoöde samtidigt som rasproblematiken och familjens sociala utsatthet är viktiga beståndsdelar som gör att den här berättelsen även är angelägen. Men för mig har romanen inte inneburit någon omvälvande läsupplevelse.
Jag tycker att första kapitlet var det allra bästa, där hände det något med mig, där kom jag nära Hattie och hennes känslor. Sedan dalade mitt engagemang, det var liksom inte längre något nytt under solen. Som helhet tycker jag att Hatties liv är en roman av genomsnittskvalitet, framför allt för att Mathis inte använder sig av gestaltning, utan nöjer sig med beskrivningar. Hon berättar och lägger allt rakt ut. Hon utmanar varken läsarens tanke eller fördomar. Sådant brukar dra ner betyget hos mig.
Romanen är översatt till svenska av Meta Ottosson.
Här är några som också har läst Hatties liv: och dagarna går, Västmanländskans bokblogg, Mimmimaries böcker.
Boken finns att köpa i olika format på Bokus
