söndag, februari 02, 2014

Den bästa dagen är en dag av törst

Jessica Kolterjahns roman Den bästa dagen är en dag av törst är en fiktiv berättelse om ett år i Karin Boyes liv, närmare bestämt året 1932 när hon vistas i Berlin och försörjer sig bl.a. som översättare. Hon är deprimerad och lider av ångest men den då så populära psykoanalysen hjälper henne inte. Men besöken hos psykoanalytikern är ett slags motor för romanen eftersom samtalen med läkaren driver handlingen framåt. I separata kapitel berättar Karin Boye om olika personer i sitt liv och om sin relation till dem. På så vis kommer vi mycket nära Karin Boyes innersta känslor och erfarenheter så som Jessica Kolterjahn tar sig friheten att fantisera fram dem utifrån en del kända fakta.

Karin Boye (1900-1941) växte upp med en alkoholiserad mor och en bokälskande pappa och vid tiden som berättelsen handlar om var hon gift och hade parallellt en destruktiv kärleksrelation med Josef Riwkin (hennes redaktionskollega på tidskriften Spektrum). Under året i Berlin upplöses äktenskapet och också förhållandet med Josef, samtidigt som Karin Boye, 32 år gammal, blir alltmer medveten om sin homosexualitet. I början av Karins vistelse i Berlin är det fortfarande en frigjord stad med caféer där är naturligt att män träffar män och kvinnor träffar kvinnor och Karin Boye vågar för första gången på allvar leva ut sin homosexualitet. Bland annat träffar hon den unga tysk-judiska kvinnan Margot som hon förför. Men det har ett högt pris. Att uppleva lesbisk åtrå ger Karin kraftiga skuld- äckelkänslor. Självföraktet på grund av sin sexuella dubbelnatur växer inom henne och hon drabbas av självmordstankar.

Samtidigt hårdnar klimatet i Berlin, förföljelsen av judar påbörjas. Karin Boye lider brist på översättaruppdrag och följaktligen brist på pengar och det ena tillsammans med det andra leder till att hon bryter upp och åker tillbaka till Sverige. Vad som händer sedan är en annan del av historien.

Den bästa dagen är en dag av törst är en smärtsamt ljuvlig roman, skriven på en poetiskt vacker prosa som berör. Jag gillar hur kapitlen är konstruerade och i tur och ordning ägnade åt olika personer i Karin Boyes liv eftersom det är just i relationerna till dessa människor som Karin Boye blir till en levande kvinna bakom sitt kända poetnamn, en kvinna som dessutom rör sig i ett politiskt och kulturellt sammanhang och har egna åsikter om båda.

Jessica Kolterjahn lyckas så väl med gestaltningen av Karin Boyes liv i Berlin att jag lätt glömmer bort att det är fiktion jag läser och inte en biografi. Alltsammans är mycket trovärdig.

Diktraden som har gett romanen dess titel kommer från dikten I rörelse som är en av de mest kända dikterna av Karin Boye. Här kan du lyssna på första versen och det är Karin Boye själv som läser.

Några andra bokbloggare som också har läst Jessica Kolterjahns roman om Karin Boye är: Annika Koldenius, Lyrans noblesser, Och dagarna går... och Stringhyllan.


Köp boken på Bokus eller AdLibris.

3 kommentarer:

Ann Olsson sa...

Hej Ivana,
Jag läste "Den bästa dagen är en dag av törst" för ca 2 veckor sedan. Underbar och mycket riktigt trovärdig som du pekar på. Det känns nästan som Karin har skrivit den. Karin Boye är en av mina favoritpoeter och ett par meningar i boken har etsat sig fast hos mig som mycket väl kunde vara skrivet av henne själv:
"När alla ens drömmar har dött är det enkelt att ta över någon annans. Att göra dem till sina" och " Det är skönt med all natur efter att man har varit så upprörd över människorna."
Hälsningar
Ann Olsson

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Jag har läst nånstans att Kolterjahn har lånat några av Boyes formuleringar för att göra hennes språk mer autentiskt. Det kan just vara en sån rad.

Anonym sa...

Jag har med läst boken. Ksn bara hålla med dig i allt du skriver. Det är en välskriven fiktiv roman. Med ett fantastiskt språk.