En julkavalkad med författare, hattar och djur (del 19)

Hurra och äntligen och det var på tiden! Strax före jul läste jag min första Clarice Lispector (1920-1977): Stjärnans ögonblick. Precis som väntat blev jag totalt uppslukad och fascinerad av hennes litterära språk. Som så många gånger tidigare undrar jag nu varför jag har väntat så länge med att läsa henne när hon är så häftig! "Ett språkets vilddjur" kallas hon i Svd. Ett epitet som passar henne utmärkt.

Första meningen i Stjärnans ögonblick citeras ofta (har jag märkt så här i efterhand) och även när jag läste åkte pennan fram redan där för att stryka under:

Allt i världen började med ett ja. En molekyl sa ja till en annan molekyl och livet föddes.

Eftersom Lispector är en av Brasiliens främsta författare är det lite otippat att hon föddes i Ukraina, det visste jag inte innan. Barnet som hon har i famnen på första fotot är hennes son, det syns att det är en privat bild. På de andra bilderna ser hon betydligt mer gåtfull och "ouppnåelig" ut, tycker jag. Det känns som att hon har tagit en tuffhetens mask på sig för att dölja sin inre skörhet.

Med tanke på att 2014-års bokmässa har brasiliansk litteratur som tema kommer nog fler att upptäcka henne. Ni som har kommit längre, vilken bok av Lispector rekommenderar ni mig att läsa härnäst?

Har du ett citat av Lispector uppskrivet nånstans? Eller har du en tanke eller ett minne kring författaren? Dela gärna med dig i kommentarsfältet.

God Jul!