torsdag, november 28, 2013

Hallå, är det någon där?

Är det värt att hålla på? Ibland undrar jag om det är för döva öron jag försöker göra min bokläsarröst hörd här på bloggen och jag är inte ensam som märker att kommenterandet av blogginlägg och responsgivandet har rasat och nått bottennivåer. Besöksstatistik är det bra ställt med, det är inget problem för Bokmania, men det är tråkigt att kommunikationen för det mesta endast är enkelriktad.

Anna undrade på sin blogg för en månad sedan om bloggen har tappat sin roll som plats för litteratursnack och när hon och jag pratade om det när vi sågs på Stockholm Literature, höll jag med henne. I viss mån har facebook och twitter tagit över, det är så lätt att gilla och favoritmarkera med ett klick medan det nu för tiden, när man främst läser bloggar i mobilen, är betydligt krångligare att lämna en kommentar på själva bloggen. Men det blir inte några längre kommentarer på twitter/facebook heller, mest bara den där tummen upp. Visst är det trevligt, men... Så det går inte att skylla på sociala medier enbart.

Sedan är det säkert tidsaspekten också. Man följer många bloggar, det bli många inlägg att läsa, man hinner eller orkar inte att regelbundet kommentera, kanske orkar man inte ens att tänka efter och formulera sin tanke. Lättast att behålla den för sig själv. Eller så tänker man att "jag gör det senare". Jag är inte guds bästa barn själv i det avseendet men jag försöker att lämna några kommentarer på några bloggar varje vecka i alla fall.

Vad tycker ni, både ni som själva bloggar och ni som bara är bloggläsare?

11 kommentarer:

Anna sa...

Jag tycker absolut att det är värt att hålla på. Din blogg fyller en plats som är unik. Långa, välskrivna inlägg med mycket innehåll. Jag läser din blogg med stort intresse men är som många, dålig på att kommentera. Skriv på!

Hermia sa...

Instämmer med Anna!
Men jag tycker också interaktiveteten minskat, diskussionerna är färre, vilket jag tänker också beror lite på vad man läser. Jag är inte alltid jätteförtjust i att fastna framför datorn på kvällar o helger efter att ha umgåtts med den på jobbet. Så halkar jag efter i bloggläsandet - och i kommenterandet. Nu används en bit av min lunchpaus för att kommentera, för det skulle vara himla trist att inte längre få ta del av dina välformulerade litterära tankar!

Marie sa...

Jag läser en del bloggar, men mest sporadiskt, din är en som jag återkommer till. Och jag bloggar själv. Visst är det värt att hålla på! Men jag förstår din frustration. Det måste ju vara nån sorts kommunikation också. Jag känner igen mig som bloggare - kommentarerna är få, men när jag träffar människor så visar det sig ofta att de läst det jag skrivit.

enligt O sa...

Tycker att samtalet har flyttat till twitter, men saknar kommentarsdiskussionerna. Det senaste året har det blivit mycket mindre av den varan. Men som sagt, läsarna är inte färre.

bloggbohemen sa...

Jag tycker absolut det är värt att hålla på, både för dig och alla vi andra som bokbloggar. Din blogg är för mig en plats där jag bekantar mig med böcker soma jag inte annars skulle reflektera över och det är viktigt att vidga sina bokvyer på alla möjliga sätt. När det gäller kommentarerna tycker jag också att det är synd att de inte är fler, men läsarna finns ju där av statistiken att döma. Jag är nog en av dem som slarvar med att kommentera, tyvärr. Som du säger är det svårt att kommentera när man läser via mobilen (går inte alls för mig på bloggerbloggar tyvärr) och det är naturligtvis en anledning till att en hel del kommentarer uteblir.

Anonym sa...

Hej, jag är en av dina läsare som läser alla dina inlägg och uppskattar mer än en tumme upp eller ner. Jag gillar att läsa långa texter. Jag kommenterar aldrig på någon blogg och det beror på att jag använder bloggarna som platser att hämta information på. Förstår att det är trist att skriva och noll respons på det du har tagit dig tid till. Får jag önska så hoppas jag att du orkar fortsätta.

/Maria från Västerås som varken Facebookar eller Twittrar

E sa...

Att "kräva" interaktion är inte möjligt. Jag som textkonsument har helt enkelt inte tid att ge alla de extremt många kanaler jag frekventerar feedback i form av kommentarer. En sådan insats skulle dubblera min skärmbild per dag vilket inte känns aktuellt.

Man får nog i allt större utsträckning vänja sig vid att kommentarerna inte alltid flödar och förlita sig på statistik för att se att man når ut. Vilket ju inte behöver vara något dåligt. Användarmönster har väl aldrig varit statiska.

Lyrans Noblesser sa...

Jag läser ju alltid dina och en del andra kommentatorers texter. Och jag kommenterar ibland, det går i perioder.

Jag får också färre kommentarer på bloggen, men jag tror inte att det är orsaken till min bloggtrötthet.

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Tack för era svar, för att ni berättar att ni läser och uppskattar mina texter och att ni sporrar mig att fortsätta, även om jag inte alls har några direkta planer på att sluta bokblogga. Man blir bara lite gnällig ibland och längtan efter en klapp på huvudet tar överhanden.

Men det är ändå en intressant trend att kommenterandet har minskat så påtagligt de senaste, vad kan det vara, två åren. Som E säger, jag/vi får kanske nöja oss med att kolla besöksstatistiken för att inhämta feedback.

Jag vill verkligen inte "kräva interaktion", det fattar jag också att jag inte kan göra. Det är också sant att om alla som läser bloggar skulle känna pressen att kommentera i hög utsträckning, skulle resultatet bli att man följaktligen hinner läsa färre bloggar. Vilket känns som ett sämre alternativ. Hellre att fler bloggare får läsare och ingen får kommentarer än att några får läsare samt kommentarer. En prioriteringsfråga, som allt annat.

Men en dröm eller önskan kan jag inte låta bli att ha, nämligen att mina bloggläsare som har tycker sig ha fått ett bra boktips av mig, återvänder ibland till det aktuella blogginlägget och i efterhand berättar vad de tyckte om boken, hur de upplevde den, om deras läsupplevelse liknade min. Det vore så otroligt fint att få veta. Det vore roligt. Den bästa formen av kommunikation.

Jag kör väl på som vanligt. En gång bokbloggare, alltid bokbloggare.


Ingrid sa...

Jag hör också till en av dina trogna läsare men jag är inte så duktig på att kommentera. Jag tycker mycket om bloggen som form och satsar själv helt på läsning och egen produktion av just detta "medium". Twitter och Facebook har jag valt bort.... det brusar och susar så mycket i cyberspace och ja, jag väljer alltså bloggen och som sagt- dina inlägg är alltid intressanta att läsa så håll du flaggan högt!

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Jag vet att du är en trogen läsare Ingrid, och tack för uppmuntran. Jag läser också regelbundet din blogg men hur ofta kommenterar jag? Där var det värre :-(