Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig

 

Att läsa Bodil Malmsten har för mig blivit en livsnödvändighet. Med jämna mellanrum behöver jag fylla på mitt mentala energiförråd med bränsle som hennes ord, iakttagelser och klokskap ger mig. Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig är den femte och avslutande delen i loggboksserien, denna lilla pärlsamling i samtida svensk litteratur som egentligen bara har ett enda fel - nämligen att det går alldeles för fort att läsa ut böckerna. Men å andra sidan går det alldeles utmärkt att läsa dem flera gånger, i vilken ordning som helst och på vilken sida som helst. Bara att slå upp en bok nånstans och ta sig en tanke eller två till livs.

I Och ett skepp med sju segel och femti kanonen ska försvinna med mig befinner sig Bodil Malmsten i Sverige och i Stockholm eftersom hon som bekant har flyttat hem efter några år i Frankrike. Hon ser ett land vars välfärd slukas av riskkapitalisterna och en stad som bebos av hemlösa och som förstörs av vansinniga byggprojekt som exempelvis Slussen. Hon är rasande, bitsk och mycket rolig.

Att sammanfatta innehållet i boken låter sig inte göras. Hon skriver om allt möjligt, smått och stort från perioden juli 2010 - juni 2013. Samhällsproblem, konst, litteratur, vardagsbetraktelser, ångest, sina och andras tillkortakommanden, amerikanska polisserier och repetitioner av hennes teaterpjäs. Alltid skildrat med en kombination av skarpsinne, känslonärvaro och poetiskt språk, ibland kompletterat med egna foton. Bodil Malmsten är en fantastisk samhällskommentator och iakttagare med säregen humor. Boken är vacker att se på. Också.

Att moderna mobiler kallas för smartphone är ett marknadsrelaterat skämt, ett verktyg är aldrig smartare än sin dummaste användare och under min livstid har folk aldrig varit dummare än nu.

På en punkt skiljer sig loggbok nr 5 från de tidigare, nämligen att här stiger personen Bodil Malmsten fram ur skuggorna som ett litterärt jag normalt kastar över hennes texter. Någon hon älskar plötsligt dör och världen kan aldrig mer vara sig lik.

Det hände i natt.
Natten till nu.
Världen vaknar enligt tidszon men inte min människa, aldrig igen.

Det finns ingen som Bodil Malmsten. Om du inte har läst loggböckerna, har du kanske kvar en läsupplevelse utöver det vanliga.

Läs gärna vad jag skrev om de tidigare loggböckerna: Hör hur ditt hjärta bultar i mig (ingen recension här på bloggen), Kom och hälsa på mig om tusen år (rec. här), De från norr kommande leoparderna (rec. här) samt Och en månad går fortare än ett hjärtslag (rec. här).

Bodil Malmsten har en egen hemsida: bodilmalmsten.se.


Köp boken på Bokus eller AdLibris.