söndag, september 08, 2013

Wolf Hall

Wolf Hall av Hilary Mantel är ett mäktig och imponerande verk. Läsningen av denna historiska roman som spränger gängse gränser för hur en berättelse om kungaätten Tudor brukar se ut är fascinerande men också utmattande eftersom författaren ställer höga krav på läsarens koncentration och förmåga att lägga ihop ett och ett. Mantel underlättar ingenting, serverar varken fakta eller slutsatser på silverfat och är sparsam med beskrivande passager att vila i.

Wolf Hall utspelar sig under första halvan av 1530-talet och huvudpersonen heter Thomas Cromwell, trots att handlingen kretsar kring Henrik VIII. Situationen är den att Henrik VIII vill få igenom skilsmässa med Katarina av Aragonien som efter tjugo år av äktenskap lyckades ge kungen endast ett överlevande barn, dottern Maria. Henrik VIII är i desperat behov av en son för landet hotas av inbördeskrig i fall han skulle dö utan en manlig tronarvinge. Påven och de flesta av europeiska kungar är emot skilsmässan från Katarina och ett planerat bröllop med älskarinnan Anne Boleyn. Den som lyckas med konststycket att få äktenskapet förklarat som ogiltigt och annullerat är Thomas Cromvell. Det krävdes bara att få igenom några smärre lagändringar i parlamentet samt att få den engelska kyrkan att bryta med den katolska i Rom. En lagom stor utmaning för den driftige och maktsugne Cromwell. Tack vare denna bedrift stärker Cromwell sina aktier hos Henrik VIII och blir hans rådgivare.


Henrik VIII
När kungen gifter sig med Anne Boleyn är hon redan gravid men den efterlängtade sonen blir tyvärr en flicka, Elisabeth. Annes andra graviditet slutar med missfall och därmed blir hennes chanser uttömda.

Thomas Cromwell är en mycket intressant figur, en vältalig man som behärskar tusen konster och rör sig lika hemtamt vid hovet eller biskopens palats som i hamnen eller på värdshuset. En uppkomling. En smeds son som blir legosoldat som blir jurist som blir högste domare i kyrkliga frågor och Henrik VIII:s närmaste man. Å ena sidan är Cromwell ömsint och trogen mot sina nära och kära, å andra sidan är han en maktgalen kappvändare som inte skyr några medel för att uppnå sina syften.
"Thomas Cromwell?" säger folk. "Det är en snillrik man. Vet ni att han kan hela Nya Testamentet utantill?" Han är mannen du söker om ett gräl om Gud bryter ut; han är mannen du söker för att ge dina hyresgäster tolv goda skäl till att deras hyra är rimlig. Han är mannen som hugger sig genom de juridiska snårigheter som har snärjt er i tre generationer, eller som övertalar er snyftande lilla dotter att gå med på det där giftermålet hon svär att hon aldrig kommer att gå med på. 
Thomas Cromwell
Han är i 45-års åldern när handlingen utspelar sig och han är på topp av sin karriär men man anar ju att det kanske också denna gång kommer att gå högmod före fall. Allt har ju sitt pris här i livet och frågan är vilket är priset som Cromwell måste betala för att ha kommit så långt.

I romanens början beskrivs en grym händelse i Thomas barndom, en scen som Cromwell återkommer till i sina minnen flera gånger. Det är ett tillfälle då fadern Walter misshandlar sin son mycket brutalt, så mycket att pojken som är i femtonårsåldern tror att han ska dö. Han dör inte, inte då. Han rymmer. Och vi förstår att det är barndomen som har stipulerat Cromwells personlighet. Han har tidigt fått lära sig att läsa av folk och bli en överlevare så länge det går.
Sätter du Cromwell i den djupaste låshålan på morgonen så sitter han på plyschsammet på kvällen och äter lärktungor när du kommer tillbaka och vångvaktarna är skyldiga honom pengar.
Wolf Hall bjuder på en mustig historisk berättelse full av intriger och ränker, högt spel i maktens korridorer och det mest privata som klassas som riksangelägenheter. Kvinnor och män används som brickor i spelet om tronen och spelinsatserna är ofta höga. Huvuden faller, kroppar brinner på bål. Hilary Mantel föredrar att föra handlingen framåt huvudsakligen genom dialoger, vilket känns annorlunda. Dialogerna kräver läsarens fulla närvaro om man ska hålla reda på vem som säger och gör vad vid vilken tidpunkt, vilket inte alltid är det lättaste. De talrika och långa dialogerna gör det omöjligt att vila i texten, särskilt som det inte sällan är just under samtalets gång som läget på olika sätt förändras. Som sagt är dialogerna handlingens stöttepelare, den som letar efter målande person- och miljöbeskrivningar har valt fel bok.

Wolf Hall gjorde mig fullständigt utmattad, men också, hoppas jag, lite klokare. Den svenska översättningen är gjord av Jesper Högström och jag misstänker att han svettades blod flera gånger under arbetets gång för det kunde inte ha varit lätt att anpassa språket till handlingens historiska dräkt.

Wolf Hall har belönats med flera stora litterära priser, bl. a. med Booker Prize. Så även uppföljaren och andra delen i den planerade trilogin, Bring Up the Bodies.


Läs gärna också vad Anna från bokbloggen Och dagarna går har skrivit om Wolf Hall.


Köp boken på Bokus eller AdLibris.

2 kommentarer:

Anna sa...

Tack för finfina text. Jag håller med om allt, också det därom att bli utmattad. Jag kände inte lust på fortsättningen direkt. Det här är en bok man måste smälta.

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Jag är i dagsläget inte heller säker på att jag vill läsa fortsättningen. Som du säger - den här måste smältas ordentligt först.