Den tunnaste boken jag har i bokhyllan - men också en av de mest intressanta - är novellen Brun morgon av Franck Pavloff. Boken består av endast tolv sidor och är mindre än ett vykort - ändå lyckas författaren fånga en diktaturregims väsen, klämma in humorn och väcka tankar om konsekvenserna av ens handlande. En pärla! Läs mer här.
Marguerite Duras mästerliga kortroman Halv elva en sommarkväll sjuder av ångest och instängda känslor. Det är ett klaustrofobiskt kammarspel i ett mentalt rum där det är så kvavt och tungt att andas att man nästan kvävs. Hundra sidor av hämndbegär, skuld, saknad, kärlek, vilsenhet och uppgivenhet. Alla dessa känslor ryms i det korta formatet, förmedlade med ett ytterst sparsamt språk - med korta, snärtiga meningar, med ögonblicksbilder och med tystnad och omtagningar som stilmedel. Läs mer här.
Måsen - berättelsen om Jonathan Livingston Seagull av Richard Bach är en modern klassiker. Jonathan Livingston Seagull är huvudmåsen i berättelsen och han är inte som alla andra. Han vill inte acceptera sina medmåsars oglamorösa öde som går ut på att i all evighet samla mat och slåss om makt i flocken i stället för att flyga och uppnå nya höjder. Men även om han försöker att anpassa sig till konventionerna, åtminstone ett tag, så misslyckas han. Det är omöjligt för Jonathan att kuva sin längtan efter något mer. Han är övertygad om att världen har mer att erbjuda, han vill inte acceptera sin lott som dussinmås och bara hålla sig vid liv, han vill leva också! En härlig bok, rikt illustrerad med vackra foton, ca 90 sidor. Läs mer här.
