Det finns romaner
som gör ont i hjärtat när man läser dem och det finns romaner som
är så vackert skrivna att hjärtat sjunger. Sedan finns det romaner
som är både och. Observatoriet av Mats Söderlund är en
sådan, både smärtsam och ljuvligt vacker. Poeten och essäisten
Mats Söderlund (f. 1965) har tidigare publicerat åtta diktsamlingar
(senast Komage, 2008) och en essä (Göra kärlek,
2012).
När Observatoriet
börjar sitter Erik ensam på en väderstation uppe i
fjällvärlden, snöstormen tilltar allt mer och orkanvinden tjuter.
Snart måste han gå ut för att läsa av mätinstrumenten. Medan
detta pågår och utgör ett slags ramberättelse, kastas vi tillbaka
till universitetstiden i Uppsala som också var tiden för en
trevande förälskelse i Kristine, en relation som fortfarande är
mycket bräcklig. Men minnena och tankarna dras också till barndomen
i Norrland; isoleringen på observatoriet har väckt Eriks ångest
till liv igen. Fram träder en känslig pojke, pissungen Erik med
sitt kliande exem och öppna, variga sår på benen. Han som samlar
på skalbaggar, luktar illa och får stå framme vid tavlan som
avskräckande exempel när fluortanten är på besök. Den mobbade.
Den ömhudade. Den ensamme. Ett barn bland vuxna som inte ser, inte
hör och inte talar men som lever ut sin sexualitet utan hänsyn till
barnen. Särskilt mammans sexualitet skrämmer och hotar. Erik
längtar efter att själv bli vuxen, inte som en bot, bara som ett
sätt att äntligen få slippa, växa upp ur mörkret. Under tiden
läser han Så talade Zarathustra
av Nietsche och söker tröst som inte finns.
Romanens bildspråk
är fantastiskt, det märks att det är en lyhörd och erfaren poet
som gestaltar och beskriver. Mats Söderlund räds inte heller att
använda symboler eller utmana regler för meningsbyggnad.
Observatoriet är en på alla plan stark romandebut.
(Den här recensionen publicerades ursprungligen i Eskilstuna Kuriren 130716. Här på bloggen återges den nu med tidningens samtycke.)
(Den här recensionen publicerades ursprungligen i Eskilstuna Kuriren 130716. Här på bloggen återges den nu med tidningens samtycke.)