En av de många saker jag gillar med inbundna böcker är att de är så fysiska. Elektroniska böcker glömmer man när man har läst dem. men tryckta böcker har kropp, närvaro. Ibland kan de för all del hålla sig gömda på osannolika ställen: i en låda med gamla tavelramar, till exempel, eller i tvättkorgen, invirade i en tröja. Men andra gånger kliver de fram och stirrar dig i ansiktet; man kan bokstavligen snubbla över gamla luntor som man inte har ägnat en tanke på flera veckor eller kanske flera år. Jag söker ofta efter elektroniska böcker, men de söker aldrig upp mig. De väcker känslor hos mig, men jag kan inte känna på dem. De är bara själ och har varken kropp, konsistens eller vikt. Innehållet kan vara slagkraftigt, med de hoppar aldrig upp och slår mig i ansiktet.
 |
| Portrait of a Young Woman Reading (ca1938). G. B. Barlow. |
Det här citatet uttrycker ganska exakt vad jag också känner ibland. Emotionellt är det pappersböcker som gäller, förnuftsmässigt e-böcker. Helst skulle jag vilja ha en och samma bok både som inbunden och som elektronisk. Hur känner du när det gäller pappersböcker respektive e-böcker?
