fredag, juni 14, 2013

Det tysta köket

I låg hastighet åker jag och min man bil genom ett försommarlandskap, känner ingen brådska. Ur stereon dånar ingen högljudd musik. Bara Lars Lerins mjuka röst och då och då Benny Anderssons melodi till "Vi öppnar alla grindar" strömmar ut. Allt är ljust och mjukt. Vad vi lyssnar på är Lars Lerins egna och alldeles speciella uppläsning av Det tysta köket. Det är en självbiografisk berättelse om en tid då Lars Lerin var en ung pojke och tyckte om att så ofta som möjligt besöka det udda paret Arvid och Astrid. I Astrids utanförskap kände han igen sitt eget, i hennes och gamle Arvids sällskap kände han sig hemma och där kunde han också ge upplopp för sitt jordbruksintresse och kärlek till katter. Astrid var Arvids hushållerska och en udda fågel, människorna i byn ansåg henne vara ”onyttig”. Vänskapen mellan Lars och Arvid och Astrid levde fram till 1976 då Arvid dog, så det är framför allt de värmländska 60- och 70-talen som skildras. Lars Lerin är en fantastisk berättare och begåvad författare och det går inte heller att ta miste på att han är en bildkonstnär av rang eftersom hans miljö- och personbeskrivningar ÄR bilder, fast han målar med ord. Jag är väldigt förtjust i Lars Lerins språk som får ytterligare en färgnyans i och med att han använder sin värmländska dialekt. Jag önskar att jag kunde minnas många formuleringar men det är bara tre som jag minns ordagrant: "himlen ramlar över ladan", "stormhatten blommade för ingen" och "radion var tyst som om den lyssnade". Så. Underbart! 

Ljudboken Det tysta köket innehåller två cd-skivor, en med själva berättelsen och en med bonusmaterial i form av ett personligt samtal mellan Lars Lerin och Kerstin Wixe. Också det mycket hörvärt. Allt som allt handlar det om ett par timmar mycket trevlig lyssning. Jag tror att Det tysta köket kommer att förgylla fler av våra bilresor fram över, för jag ser redan fram emot "reprisen". Det är en personlig berättelse om vänskap och livet när den är som bäst.

2 kommentarer:

Ingrid sa...

Tack Ivana, för ett så fint boktips. Jag ,som inte annars är så förtjust i ljudböcker ,faller som en tung sten. Den här måste jag ha. Jag älskar Lars Lerins melodiska röst med den vårdade värmländskan och den levande berättelsen. Underbart!!

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Vad roligt Ingrid att kunna fresta dig med en svensk bok och dessutom en ljudbok. Jag har också förstått att att han skrivit flera böcker och samtliga är illustrerade med hans akvareller. Bilderböcker kallar han dem. Det blir en tur till bibblan för jag vill gärna läsa och bläddra i dem.