The Goddesses of Žítková - en mycket bra tjeckisk roman

The Goddesses of Žítková är den engelska titeln på romanen Žítkovské bohyně av Kateřina Tučková som jag just har läst ut. Den här boken, som är prisbelönt i Tjeckien, finns inte på svenska men jag hoppas att det kommer en översättning i framtiden för det är en fantastisk bok som lätt skulle fängsla även svenska läsare. Jag blev alldeles fascinerad av den och njöt inte bara av handlingen, utan också av bokens litterära kvalitet både när det gäller formen och språket.

Boken avslöjar en fascinerande värld av läke- och spåkunniga kvinnor vars historia går djupt tillbaka i tiden, ända fram till medeltidens häxprocesser. Förföljelse fortsatte även i modern tid under andra världskriget, tills kommunisterna under 50-80-talen slutligen lyckades utplåna dem. Det är en berättelse som utspelar sig i fattiga bergstrakter mellan Tjeckien och Slovakien, trakter som tidigare varit svårtillgängliga och isolerade och där människor levde i fattigdom och analfabetism ända in på 60-talet. Det var en miljö där traditionell folktro och vidskeplighet hade starka rötter och där alkoholism var utbrett. Huvudpersonen i romanen är en fyrtioårig kvinnlig forskare i etnologi som forskar om gudinnorna från byn Zítkov och hennes syfte är att (förutom att kartlägga materialet om dem) ge kvinnorna upprättelse efter att de av kommunismregimen stämplades som statens fiender. Det låter obegripligt, men så var det. Också en del av Tjeckiens 1900-tals historia. Men Dora, som huvudpersonen heter, är inte alldeles opartisk eftersom hon är gudinnornas ättling. Mycket handlar om Doras moster Surmena som spärrades in på dårhus där hon också dog, isolerad från omvärlden. Medan Dora gör sina efterforskningar för att få veta allt om kvinnorna och sin släkt, får hon reda på en grym förbannelse. Och den gäller även henne själv eftersom hon, vare sig hon vill eller inte, är en del av traditionen. Hon är kedjans sista länk...

Så här beskrivs boken på författarens hemsida:

In the heights of the White Carpathians, dotted sparsely across the hills, there are a number of crouched buildings. Everything is far away, which is why, so they say, certain women there have succeeded in preserving knowledge and intuition the rest of us have lost, which they have passed from generation to generation for centuries. They are known as goddesses, because they are able to connect with God and ask for His help. And His interventions do help a little... It is said of the goddesses that they see the future. So why haven’t they saved their own?
Dora Idesová is the last of the goddesses. She is reluctant to accept an outdated way of life and to read in drips of wax the futures of those who come to her, as her aunt Surmena did. But everything changes once she understands that personal circumstances she has always considered unhappy – being sent to a boarding school, Jakoubek’s institutional care, hospitalization an asylum in Kroměříž – is part of a carefully thought-out plan. It is the late 1990s, and in the archives of the Ministry of the Interior in Pardubice there is a file awaiting discovery – a file compiled by the State Security police on an enemy of the state, her aunt Surmena. A disbelieving Dora untangles details of the previously unknown fates of her family and other goddesses...
Were the goddesses a danger to incredulous patients? Were they a genuine ideological threat to society in the years of Normalization? Or was the eradication of the last relics of paganism the work of common human envy and spite? This new novel by Kateřina Tučková is a fascinating tale of the female soul, magic and a part of Czech history kept hidden.

I bl.a. sådan miljö utspelar sig boken.

Det som fascinerar med romanen är att den utgår från verkliga kvinnoöden och bygger på bevarat arkivmaterial och andra dokument. Dessutom ligger trakten i det län som jag kommer ifrån, därav en dubbel fascination. En mycket bra bok som jag önskar att ni också kunde läsa. Nu, med det samma!

Traktens gudinnor i folkdräkt