Den från början stora släkten består idag av bara några få och boken som är skriven under moderns sista år i livet handlar om de som överlevde förintelsen. Rose Lagercrantz är född efter kriget, så det är med dem överlevande hon alltid känt sig mest förbunden med. Hur lyckades de klara sig? Hur påverkades de av att de överlevde? "Detta är berättelsen om dem jag kommer ifrån, en skara människor så olika att jag knappt begriper vad de hade med varandra att göra. Det enda gemensamma var att de hade överlevt Förintelsen. Och att de alla stod i förbindelse med mig, ett av de få barnen som föddes i familjen efter kriget", säger hon.
Förutom författarens älskade pappa är det mest kvinnorna som står i fokus i boken. Särskilt kommer jag att minnas berättelsen om Roses syssling från Paris, hennes livsöde berörde mig starkast. Hon och Rose hade en speciell relation sedan barnsben och under alla år framåt och det var omöjligt att inte gripas av sysslingens i många avseenden tragiska öde. Tyvärr har hennes namn fallit mig ur minnet. Men också mammans berättelse om hur hon överlevde förintelsen berörde mig, jag såg framför mig hennes ögon som behöll sin klarblå färg ända in i ålderdomen.
Jag har funderat lite över titeln, från början tyckte jag att konjunktionen "om" inte var rätt, att den var felanvänd och att det borde stå "när" i stället. Men efteråt, när boken var slut, förstod jag att distinktionen och innebörden i det lilla ordet var viktig.
Boken finns också som inbunden. Köp boken på Bokus
