Vitlöksballaderna utspelar sig på 80-talet och handlar om några fattiga bönder i det fiktiva Paradistest län i nordöstra Kina. Namnet är vackert, men länet är inget paradislän. De statliga myndigheterna rekommenderar bönderna att satsa på vitlöksodling, vilket också de flesta gör och det blir så mycket vitlök att den inte går att sälja. För att kunna sälja någonting alls på marknaden måste bönderna betala hudlösa mutor till statliga tjänstemän. Snart ruttnar skörden på fälten och i magasinen och stanken sprider sig över landskapet medan böndernas vrede växer sig allt större, tills ilskan rämnar och bönderna gör uppror. De anfaller och totalförstör länsstyrelsens kontor. På detta svarar staten med all sin kraft och grymhet, de inblandade bönderna får betala dyrt. Några dör och många, utan hänsyn till vare sig ålder eller kön, hamnar i överfulla fängelser. Familjer krossas och liv förstörs för all framtid.
Handlingen är både spännande och intressant men det som gör boken ypperligt bra i mina ögon är personskildringarna och relationerna människorna emellan, liksom beskrivningar av miljöer som människorna befinner sig i. Jag tycker att jag kommer riktigt nära bonden Gao Yang som satsar allt han äger och har på vitlöken eftersom han på så sätt hoppas tjäna tillräckligt med pengar för att kunna ta bra hand om sin blinda, åttaåriga dotter. Jag ängslas för Gao Ma och hans älskade unga Jinju som hamnat i ett påtvingat äktenskap med en annan man; de två rymmer med varandra. En annan levande karaktär är fjärde faster Fang - som också får sina drömmar förstörda.
Vitlöksballaderna är en bok som innehåller mycket smärta, sorg, ilska och grymheter och som leder oss till människoovärdiga platser. Mo Yan skriver mycket realistiskt men väver samtidigt in tunna trådar av magi. Han har en mustig, berättande stil som då och då lättas upp av välbehövlig humor.
I samband med att Mo Yan fått Nobelpriset talades det om att han skulle vara det kinesiska kommunistpartiets hantlangare och att Nobelpriset därmed inte skulle vara förtjänt. Mo Yan replikerade på kritiken att de som säger så har inte läst hans böcker ordentligt (eller inte alls). Nu, när jag har läst Vitlöksballaderna ger jag Mo Yan rätt eftersom Vitlöksballaderna är en skarp kritik av Kinas korrumperade politiska system där den lilla människan inte har något att säga till om. Vitlöksballaderna är definitivt ingen hyllning till staten, tvärtom.
Det är några veckor sedan jag läste ut boken men den lever kvar i mig än. Jag skriver hela tiden "läste" fast jag egentligen lyssnade på boken, men för mig är det alltid samma sak. Uppläsningen var mycket bra - Torsten Wahlund gör mig aldrig besviken som uppläsare.
Läs gärna också vad t.ex. Lyrans Noblesser och Boktradition tyckte om den här mycket läsvärda och inte alls svåra romanen.
Köp boken på FritzStåhl, Bokus
