I industristaden Bari på syditalienska östkusten bor tre tonårskillar, det är det glada och prunkande 80-talet. Ekonomin blomstrar plötsligt, pojkarnas pappor tjänar stora pengar, televisionen blir allt mer vad den senare har blivit i sin ohämmade tillbedjan av kommers och underhållning. Det är en speciell tid som, förstår man när man har läst boken, har gjort sitt för att cementera värderingar och premisser som nu 30 år senare har lett till krisen i det italienska samhället.
Berättarjaget är en av de tre pojkarna och han försöker gå tillbaka i sitt minne för att komma fram till vem de har blivit och varför. På det viset är Allt kommer tillbaka en uppväxtskildring som berättas utifrån det vuxna barnets perspektiv. Till en början är pojkarnas liv (berättaren är bara 13 år i början av boken) tätt knutna till deras familjer, framför allt till papporna som tradionsenligt tar mest plats men i och med pengaboomen börjar familjeralationerna och även moralen att glida. Familjetryggheten krackelerar för barnen, där räcker pengarna inte långt. När berättarjaget och hans vänner Giuseppe och Vincenzo går på gymnasiet, breder allt djupare mörker ut sig i deras liv. Då är det andra halvan av 80-talet. De skolkar, super, knarkar. Långt borta är stunderna i pojkrummet med Skattkammarön under kudden när ögonen i stället måste vänja sig vid att även se våld. Samtidigt möter jaget kärleken. Med Rachel kan han krypa in i sovsäckens trygga puppa och för en stund stänga av knarkarkvartets karga och hårda verklighet. En verkligen som oundvikligen också innehåller tragedi.
Att läsa Allt kommer tillbaka (det känns som att titeln bär på en viss symbolik) är som att guppa på 80-talets vida ocean. Av vågorna bärs man hit och dit och trots att man får några enstaka kallsupar är det lugnt på havsytan. Lagioias stil innehåller inga jättevågor och det rådar inga stormar som i språklig bemärkelse skulle kasta oss mot klipporna men det är alldelses utmärkt ändå. Jag tycker mycket om författarens sätt att skriva och berätta. Det är ett sådant behagligt flyt i berätteslen. Lagioia är också skicklig på att väva samman 80-talets historiska markörer med handlingen när han låter alla viktiga världshändelser nudda vid personerna. Det gör också att man som läsare är med på ett alldelses speciellt sätt, för man kommer ju själv ihåg när saker och ting hände. På ett plan delar man således vissa upplevelser med berättarjaget.
Allt kommer tillbaka är en bok man fastnar i, kanske för att man upplever att man kommer personerna mycket nära. Och så är det ju det där med 80-talet. Dagensbok har också gillat.
Köp boken på FritzStåhl, Bokus
