Jag skrev i ett tidigare inägg att jag tror att jag har hittat ingången till Joyces text och det var bl.a. Sara Danius artikel som jag då menade. Hon gjorde gällande för mig att jag INTE ska förvänta mig någon handling och helst inte ens något som liknar en. "Det händer inte särskilt mycket och det är själva poängen med Ulysses", skriver hon och så förklarar hon Joyces inställning till vad litteratur ska handla om. Enligt Joyce ska författare inte alls skriva om det extraordinära, för det är journalisternas uppgift.
Ulysses är en hyllning till vardagen som vardag. Joyce berättar om tre vanliga dublinbors vanliga vardag, minut för minut och timme för timme från morgon till kväll. Det är viktigt att vara medveten om när man ger sig i kast med romanen, tycker jag. Att veta och förstå vad som väntar och vara beredd, inte haka upp sig på att handlingen i ordets rätta bemärkelse saknas allt som oftast. Ett och annat äger rum men det är en dag som alla andra, helt fri från stora händelser och upplevelser, inget att haka upp tiden på. Tiden flyter helt enkelt förbi och vips så är det kväll. Det är en sådan vardag som Ulysses "handlar" om.
I det vardagliga och ordinära finns romanens storhet. Ingen har skrivit så förut, det var en helomvändning mot rådande rutiner. Joyce har liksom upptäckt vardagen. Tack vare DN-artikeln fattade jag på ett tidigt skede att det är HUR Joyce skriver som är det intressanta. Beskrivningar och gestaltningar.
"Joyce tog den litterära materialismen till en ny nivå, det vill säga till lägsta tänkbara. han förde in pengar, sex och snor i den seriöst syftande berättarkonsten. Poängen är att han inte gjorde något väsen av det."
Bl.a. analyser Sara Danius Leopold Blooms dassbesök i början av boken. Han går på dass efter frukosten och tar med sig en tidning. "Dassbesöket är ingen händelse på berättandets plan. Men det är en händelse på språkets plan", förklarar Danius. Genom att gestalta tidningsläsandet och skitandet och den slutliga användningen av tidningssidorna uttrycker Joyce vad han anser om den aktuella tidningen som fanns på riktigt i Dublin vid den tiden. Det måste ha varit ett herrans liv för det, haha!
"Han återgav saker och ting så som de inträffar, varken mer eller mindre. Och så kommer det sig att Joyce skrev en av 1900-talets mest skandalösa böcker, en bok där en hel del pågår - men mycket lite händer."
Ingången till Ulysses är alltså att inrikta sin läsning på händelser som finns på språkets plan i stället på dem på berättandets plan. Där har vi det, tänkte jag genast. Det är SÅ jag måste läsa för att inte dö tråkdöden på vägen och orka löpa linan ut. Och vet du vad? Det fungerar! Så har jag hittat min nyckel till Ulysses.
Kanske borde man läsa Sara Danius bok när den har kommit ut?
