onsdag, juli 11, 2012

Semestertips på upplyftande tegelstenar

Den 19 juni, några dagar före midsommar, skrev jag en sommarartikel i Eskilstuna Kuriren, rubriken var Semestertips på upplyftande tegelstenar (tyvärr finns den inte på nätet, men eftersom det hunnit gå några veckor får jag lägga ut texten här på bloggen).

För ett par veckor sedan dog Ray Bardbury, en av världslitteraturens stora. Han har gått ur tiden men inte hans böcker. När jag fick höra om hans död plockade jag fram Farenheit 451 och streckläste den. Den antände mina tankar. Farenheit 451 från 1958 är en thriller om en framtid där böcker är förbjudna till den grad att när statsmakten upptäcker några bränns hela huset ner. I denna dystopi är boken farlig då den bringar människorna tankar och för att de som tänker håller sig med egna åsikter. Farenheit 451 utspelar sig i en tid då allt går rasande fort, där människor oavbrutet bombas med reklam och serveras passiviserande tv-program via stora väggskärmar. Avkopplande promenader existerar inte längre, fritiden är lika med intensiva aktiviteter. Tyvärr kan jag inte låta bli att undra om inte vår verklighet börjar bli skrämmande lik scenariot i Bradburys roman. Åtminstone ibland.

Snart är det midsommar och semestern står för dörren. Många vill resa, uppleva saker, hinna en massa. Själv är jag av den udda sorten som helst stannar hemma och inte tänker uträtta särskilt mycket, annat än att hinna läsa så många böcker som möjligt. Jag trivs inte med att resa fysiskt, men jag trivs med att resa i fantasin och med litteraturens hjälp. Det passar mig bäst. Dessutom är det ett resande som varje människa kan unna sig, med bibliotekets hjälp behöver det inte ens kosta något.

Jag planerar alltid min semesterläsning med största omsorg och i god tid innan. Tyvärr resulterar planeringen alltid i en groteskt stor bokhög som visar sig vara helt omöjlig att klara av under den utmätta ledigheten. Brukar du också planera semesterläsningen? Vilka böcker brukar få äran att bli lästa när du har tid och är utvilad? Vågar du läsutmana dig?

Jag har en vana sedan några år tillbaka att ta mig an riktigt tjocka böcker när jag är långledig. Årets kandidater är osunt många: nyöversättningen av Ulysses (James Joyce), nyutgåvan av Röde orm (Frans G Bengtsson), nyutkomna Liberty (Jakob Ejersbo) och Min kamp-serien (Karl Ove Knausgård) samt de lite äldre Tre romaner (Steve Sem-Sandberg), De välvilliga (Jonathan Littell) och Vi de drunknade (Carsten Jensen). Om jag inte redan hade läst Agaat (Marlene van Niekerk) så skulle den ligga överst i bokhögen. Bara bra böcker! Flera tusen sidor sammanlagt och därmed ett hopplöst företag att ens försöka läsa alla i sommar. Men två tre tegelstenar kan det bli. Jag blir inte nedtyngd, tvärtom brukar jag känna mig märkligt upplyft.


I Farenheit 451 sägs det att bra böcker ”visar porerna i livets ansikte” och skulle man lägga en bok som har ett ansikte under ett mikroskop, skulle man upptäcka att det flödar av liv där. Titlarna jag nämner är alla böcker med tydliga och säregna ansikten och det är därför jag vill läsa dem, när det än blir.

Enligt Faber, som är en av personerna i Farenheit 451, behöver människan bl.a. dessa tre livsnödvändiga saker: 1) böcker med kvalitet, vetande med struktur 2) gott om tid att tänka och 3) rätten att utföra handlingar som grundar sig på vad vi lärt oss under de båda första villkorens växelverkan. Det gillar jag. Mycket!

God litteratur är inte synonym med svårläst litteratur och att tänka på semestern är inte heller jobbigt, bara man tänker andra tankar än till vardags. En god bok fläktar alltid skönt i sinnet, liksom nya insikter om vad det innebär att vara människa.


______________________
PS. Min recension av Fahrenheit 451 hittar du här.

Inga kommentarer: