lördag, september 03, 2011

Det kom en brevnovell med posten

Det kom en brevnovell med posten. Ett brev med en novell i, en liten bok.

Tanken med brevnoveller är att det är nyskrivna noveller som försetts med omslag, författarpresentation och en illustration och som man bekvämt kan prenumerera på om man vill. Det går att köpa "lösnoveller" också. Sedan kommer de hem till en i brev.

Brevnoveller är ingen tidning eller novellsamling, det är alltid bara en novell i taget som kommer. Det ges ut fyra nummer per år (förut var det fem) och just nu är omgång nr tre igång.

Bland de tio tidigare publicerade novellisterna hittar jag författare som Anneli Jordahl, Sofia Nordin, Jonas Karlsson eller Elisabeth Lahti. I omgång tre är Mats Kempe först ut, hans novell heter Begreppen. Omslagsbilden till den är skapad av Patrik Stensson.

Begreppen är en märklig novell. Inte mer än tio sidor text, med ett kapitel på varje sida och ofta finns mycket vitt papper kvar på sidan. Alltid en stor rubrik, ett enda ord. Första "kapitlet" som heter NAMNET är inte ens två rader långt: "Ditt namn är Snorre. Skratta inte. Du föddes i Norge. Och det är inte tid för skämt." Sjutton ord allt som allt men de avslöjar en hel del. Att personen upplever att han inte blir tagen på allvar och att allvaret är just det som kommer att känneteckna hela situationen. Och så detta "du". Det är mycket påträngande! Stilen är flackande som en blick tills den fäster sig på slumpvisa föremål som i sin tur väcker tankarna ur sin slummer och sätter dem i rörelse, i riktning mot barndomen. Begreppet "barndomen", för att vara exakt.

Handlingen i Kempes novell går ut på att mannen sitter i korridoren på dagis och nervöst väntar på ett samtal med föreståndaren och personalen, ett samtal som ska äga rum på hans begäran och som ingen egentligen ser fram emot. Samtalet gäller hans treåriga dotter Vanja-Mari. Det är n å g o t med Vanja-Mari, vi får inte veta vad, bara att ingen annan tycks ha märkt att det borde göras en utredning, ingen annan förutom pappan som har k ä n s l a n.

Stämningen i novellen är kvav. Mycket är outsagt. Eller rättare sagt: allt är outsagt. Obehaget pyr under ytan. Men pappans kärlek till sin lilla flicka finns där. Och slutet? Det finns inte...

Begreppen är en mycket skicklig skriven novell och den blir bättre när man har tänkt på den en stund. Direkt efter första läsningen tyckte jag nästan att den var lite konstig. Men sedan mognade den och bitarna föll på plats.

3 kommentarer:

mimmimarie sa...

Tack för tipset. Jag håller på att "lära mig noveller" för tillfället. Hoppar nog på den här idén.

Evalinn sa...

Vilket trevligt koncept, brevnovellen!

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Jag tycker att det är trevliga koncept - både Brevnoveller och Novellix (www.novellix.se). Det blir liksom lättare att ta till sig genren och att prova.