"Min farmor fanns helt och hållet för min skull, ungefär som min far fanns för musikens skull och min mor helt och hållet för hans."
Farmor bor på Sardinien, har ett korpsvart moln till hår och lider av galenskap som länge får kärleken att fly, mellan raderna kan man som läsare känna ångesten och vilsenheten och kärlekstörsten. Gift blir hon sent och med något barn vill det sig inte heller så lätt. Hon plågas också av onda stenar, njurstenar. Därför åker hon en dag till en brunnsanstalt. Och där, på brunnsanstalten träffar hon Den hemkomne och det blir som hos Dante med Paolo och Francesca, en kärleksaffär så ljuv att det värker i hjärtat. Tänk att de onda stenarna kunde bära så mycket gott med sig! Nio månader efter brunnsanstalten föds en pojke och han kan vara son till Den hemkomne, eller inte.
"Kärleken bryr sig varken om ålder eller om någonting annat som inte är kärleken. Och det var med just sådan kärlek som Den hemkomne hade älskat henne."
Det är en märklig relation som farmor har tillsammans med farfar. Med stor öppenhet berättas det om deras kroppsliga intimitet som inte känner några fysiska gränser samtidigt som både deras själar saknar förmågan att smälta samman. Men tilliten finns där, liksom ett slags kärlek.
Onda stenar är en fängslande och rörande berättelse som inte vill dölja något, inte gömma sig för något. Farmors galenskap ses som en gåva - och som kärlekshandling gentemot avkomman.
"... vi ska vara tacksamma mot farmor för att hon tog på sig all den oordning som kanske annars hade drabbat pappa och mig, Mamma tror nämligen att i en familj måste någon gripas av oordningen, för livet är gjort så, en balans mellan båda, annars stelnar världen och stannar. Om vi kan sova på natten utan mardrömmar, om pappas och mammas äktenskap alltid har varit molnfritt, om jag gifter mig med min första kärlek, om vi inte drabbas av panikattacker och inte försöker ta livet av oss eller kasta oss i sopcontainern eller skära oss, så är det farmors förtjänst, för hon har betalat för oss alla. I varje familj finns det någon som betalar priset för att balansen mellan ordning och oordning ska upprätthållas och världen inte ska stanna."
Milena Agus språk är vackert och tilltalande och det finns många fina tankar i boken. man stannar gärna upp i läsningen och tänker en stund. Romanen Onda stenar är en skatt som jag önskar att du också unnar dig att upptäcka. Den är översatt till svenska av Madeleine Gustafsson.
Köp boken på Bokus
