onsdag, maj 11, 2011

Memory for My Grandmother

Memory for My Grandmother är den engelska titeln på Petra Hulovás tjeckiska roman Pamet mojí babicce. När boken kom ut 2002 intog den hela det litterära Tjeckien med storm och belönades som årets bok med priset Magnesia Litera (ett slags motsvarighet till Augustpriset). Kanske borde jag också tillägga att det handlar om Hulovás debutbok. Sedan dess har hon publicerat ett flertal böcker, både romaner och noveller, och kammat hem några litterära priser till.

Petra Hulová (1979) är kulturvetare och har även studerat mongolistik och hennes drygt ett år långa vistelse i Mongoliet har inspirerat henne till att skriva romanen Memory for My Grandmother. Den utspelar sig i dagens Mongoliet och handlar om tre generationer kvinnor inom en och samma familj. Platsen där de bor är mitt i ingenstans, deras sätt att leva är maximalt olika vårt men ändå finns det univeriella tankar, känslor och vardagsbekymmer som gör att igenkänning är möjlig. Det är mycket spännande att ta del av deras berättelser, upplevelser och erfarenheter.

Jag tycker att Hulová är superbra på att måla kvinnornas porträtt, hon gör dem verkligen levande och unika både i konflikt och i samförstånd. Det är ganska länge sedan jag läste boken och minns inte längre handlingen så bra för att kunna återberätta den, men jag minns farmoderns speciella personlighet och det unga jagets vilja att sträva efter något nytt. Vidare minns jag språket som allt berättas på. Det är rena rama poesi kryddad med ord på mongoliska. Hulová är makalös när det gäller bildspråk och gestaltning och hon väcker stämningar hos läsaren som länge stannar kvar i medvetandet. Jo, magin får jag inte glömma! Farmodern i boken är specialist på gammal traditionell tro, så klart. Och natur- och miljöskyldringar som fick mig att se steppen och känna vinden och sanden i ögonen, kylan på natten och hettan under sommarens sol. Men också myllret på Ulaanbaatars gator dit den yngsta av kvinnorna beger sig i sitt sökande efter kärleken.

Läs gärna en intervju med Petra Hulová där hon bl.a. berättar om romanen, den är på engelska. Sedan hittade jag ytterligare en artikel om henne (på engelska) publicerad på Tjeckiska radions hemsida.

I skrivandets stund finns inte Petra Hulovás böcker tillgängliga på svenska men det finns engelska, tyska och franska översättningar. Fast från en säker källa, som man brukar säga, har jag hört att hon ska ges ut i Sverige i höst. Det gör mig glad, för jag tror att hon är i särklass en av de mest intressanta samtida unga författarna i Tjeckien. Hennes roman Memory for My Grandmother rekommenderar jag mer är varmt.

Jag har ytterligare en roman av Hulová hemma, den heter Taiga station och jag har den eftersom personalen i bokhandeln har rekommenderat den till mig som den näst mest intressanta boken efter Memory for My Grandmother . Den ska utspela sig i Sibirien. Dags att läsa den, tror jag.

Ingrids boktankar berättar om intryck från sitt första möte med Petra Hulovás författarskap och uppmanar förlagen att översätta henne. Det gillar jag, jag säger likadant: Översätt! Här finns Ingrids recension av boken.

3 kommentarer:

Ingrid sa...

Otroligt glädjande nyheter att Petra Hulova kommer att uppmärksammas i Sverige. Jag är så imponerad av denna författarinna. Läste på sidan du länkade till att hon är ganska ung också. Vad månde bliva....

Per Nilson sa...

Intressant att man kan tycka så olika om en bok. Jag läste kanske 100 sidor i Pamet moji Babicce men slutade för jag tyckte den var så monoton och nästintill helt intetsägande, fulständigt grå. Kanske skulle den bli bättre om jag läste den på engelska, för jag missar säkert en hel del när jag läser på tjeckiska, eftersom jag inte kan språket tillräckligt bra. Började också läsa Rudis bok "Himmel under Berlin" på tjeckiska men slutade eftersom jag var helt likgiltig. Men jag har den i svensk översättning och jag skulle tro att jag tycker bättre om boken på svenska.

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Per: Det är ju just det som är så spännande med böcker, att vi uppfattar dem olika. Det kan vara så att Hulovás språk är i vägen för dig, för nyanserna finns där knappt märkbara. Jag tror att mycket sker just i språket när det gäller "Pamet moji babicce".

"Himmel under Berlin" lockar mig inte heller, det är ämnet som inte faller mig i smaken.

Förlåt att jag svarar på din kommentar så sent, har helt glömt bort det.