Läste en liten notis i tidningen i går om att Haruki Murakamis bok Vad jag pratar om när jag pratar om löpning just har kommit ut i pocket. Jag har hört mycket positivt om den här boken och om hur Murakami berättar om löpningen som bindemedel mellan tillvaron och författandet. Det är känt att Murakami ägnar sig åt löpträning, och det ganska så frenetiskt, för att hålla sig i form och stimulera tankarna. Boken lär vara personligt skriven och jag undrar om läsningen av den skulle kunna inspirera mig att plocka fram löpardojorna igen, nu när våren och behagligare temperaturer närmar sig. Det skulle verkligen behövas kan jag säga er. Jag hade en storartad ambition förra våren att börja springa si så där två tre gånger i veckan men av tusen självursäktande anledningar gick det ganska så snart åt skogen (eller soffan, typ). Kanske blir det roligare med Murakami som mentalt sällskap och coach? Jag önskar att han skulle kunna övertyga mig om att löpträning är roligt, inte bara en utstuderad form av självtortyr. Snälla Haruki, få mig ut på banan. Mitt löpträningsöde vilar i din penna.
Jag har i alla fall gjort en bokbeställning på FritzStåhl. Och för att Murakami inte skulle känna sig ensam i bokpaketet, köpte jag också Yarden av Kristian Lundberg och Lark & Termite av Jayne Anne Phillips.
