Länge leve fina anteckningsböcker! Idag ska jag inviga min nya läsdagbok, en som har den fina titeln Jag läser - alltså finns jag. Det är en bra titel, för om jag mot all fömodan skulle råka tvivla på att jag finns på riktigt kan jag bara slå upp den och kolla. Läser jag? Jajamensan! Skönt, då kan jag vara lugn. Men skämt åsido.Egentligen är jag inte i något direkt behov av en ny läsdagbok då jag påbörjade en ny vid årsskiftet - en helt vanlig anteckningsbok i A5-format, fast med lite snyggare hårda pärmar och med många blad. Jag tänkte långsiktigt när jag valde den. Åtminstone några år skulle den hålla, var min tanke då. Men så har den här lilla turkosblåa raringen dykt upp och jag känner ett påträngande behov att föra över årets alla lästa böcker (ett drygt femtiotal) i den. Utifall att någon skulle undra om jag inte har vettigare saker att göra så kan jag uppriktigt säga att det har jag, förvisso...
Förutom linjerade sidor att skriva på innehåller läsdagboken citat om böcker och litteratur, vilket jag gillar.
"Det enda skälet till att skriva en bok är att man inte kan låta bli."
(Märta Tikkanen)
Anteckningsbokens 160 sidor (borde räcka ett tag) är fördelade på nio kapitel av olika slag. Kapitlet Böcker jag har läst är längst, hela hundra sidor, medan det något udda kapitlet Böcker jag önskar att jag hade skrivit själv är bara tre sidor långt.
Läsdagbokens samtliga kapitel är:
Böcker jag har läst
Böcker jag vill läsa
Böcker jag tänker läsa igen
De sämsta böcker jag har läst
Böcker jag borde läsa
Några böcker jag tar med till en öde ö
Böcker jag gärna läser högt
Böcker jag önskar att jag hade skrivit själv
Mina favoritcitat
Det återstår att se om just den här läsdagboken är praktisk eller bara snygg. Fast det känns som att den är praktisk. Också. Lätt att få plats i handväskan, med hårda pärmar och ett läsband.
Nu ska jag ta och sätta igång.
Köp läsdagboken på Bokus
