Sommarkvällen försjunker i sig själv.
Solen lutar huvudet mot skogsbrynet
och lägger sig ner för att läsa en bok.
Den är skriven som rinnande vatten.
De flesta människor styrs mer av ord
än av verkliga begär eller behov. Solen
styrs av sin lust att ligga stilla och se
när jorden och vattnet vrider sig runt den.
Världen är ingen skrift, men vi försöker
tyda den skrift som den inte är. Kvällens
mättade ljus slickar rönnbären glödröda.
Jag har ingen aning om varför jag är här.
(Sommarkvällens ljus av Tommy Olofsson, ur Tigerhjärtats sånger, 1999)
