
Jag lyssnade på boken (som mp3) och kunde på det viset avnjuta drygt 14 timmar aktiv berättartid. Uppläsaren är Björn Granath och han läser mycket bra. Hans röst och sättet att läsa matchar perfekt bokens galna dräkt. Under tiden lyssnandet pågick var jag ibland tvungen att sitta kvar i bilen några minuter extra för att lyssna klart på ett kapitel och på kvällen blev promenaden med hunden gärna lite längre än vanligt. Människor som kom i kontakt med mig efteråt undrade ibland varför jag fnissade sådant för mig själv... Det var till och med roligt att ta itu med stryktvätten! Med andra ord hade jag mycket svårt att slita bort öronen ifrån min mp3-bok. Och redan innan jag var klar med ljudboken var jag tvungen att köpa en pocketversion till min man för han blev så himla nyfiken på vad det var för skojigt jag hade i öronen (här kan du själv provlyssna).
Så, vad handlar Hundraåringen om?
Huvudpersonen är Allan Karlsson som i början av boken just ska till och fira sin 100-årsdag, med pompa och ståt och närvarande kommunalråd och lokalpress och alla andra gamlingar på ålderdomshemmet. Han bestämmer sig för att sticka för han skulle ändå inte få ta sig en sup, födelsedag eller inte. Han öppnar fönstret, kliver ut, trampar sönder några penséer och tar raka vägen till busstatinonen. Mer bestämda planer än så har han inte, det enda han vet är att destinationen och biljettpriset är underordnade avgångstiden. Medan han väntar på bussen som snart ska avgå blir han ombedd av en yngling i skinnjacka att vakta hans resväska medan denne är tvungen att gå på toa. Allan stjäl resväskan. Har man levt på övertid, kan man ta sig friheter, tänker Allan. Men det vill sig inte annan än att resväskan innehåller femtio millioner kronor. Därför får Allan först ynglingen och sedan andra busar efter sig eftersom väskans rättmätige ägare inte gillar att Allan har tagit den... Så ser upptackten ut. Förutom ett gäng kriminella letar även polisen efter Allan. Och Allan är på rymmen.
Handlingen utspelar sig på två plan. Dels i realtid som är majmånad 2005, dels återberättas Allans levnadshistoria sedan han föddes 1905. På det viset får vi en säregen genomgång av världshistorien mellan åren 1905 och 2005.
I realtid följer vi Allan medan han är på rymmen och gör sig skyldig till en mängd stora och små brott men även skaffar sig ett gäng udda vänner inklusive en elefant vid namn Sonja. Den här delen är som en humoristisk deckare, fast ändå inte.
Det som sker i backspegeln är uppbyggd på ett likande sätt som vissa avsnitt i filmen Forest Gump, du vet de här scenerna när Forest Gump besöker Vita huset och Tom Hanks figur är inklippt i en gammal journalfilm. Så fungerar Hundraåringen också. Under sin livstid har Allan nämligen räddat livet på general Franco, hjälpt Oppenheimer med atombomben, supit nästan skallen av sig i sällskap med president Truman, dinerat med Stalin - tja, bara för att nämna några av världens alla potentater under den tiden. Allan, fast helt ointresserad av politik, råkade vara överallt där det avgjordes historia. Och eftersom Allan är en sorglös typ som alltid är uppriktig och aldrig ljuger kan man tänka sig hur galet det kan bli. Dessutom korsade han Himalaya, satt i gulag och jobbade som rådgivare på indonesiska ambassaden i Paris. Också bara för att nämna några av sakerna han varit med om. När historien om Allans liv berättas tror man knappt sina sinnen ... men ack så roligt man har medan berättandet pågår.
Det är inte bara de absurda och skruvade berättelserna som är roliga, utan det är språket också. Det är ibland åldersomligt och högtravande, ibland ironiskt, ibland sarkastiskt, ibland bara vardagligt men alltid mitt i prick. Jag gillade stilen mycket! Jag njöt av vartenda ord och vartenda stycke. Jonas Jonasson måste ha en otrolig fantasi och jag väntar redan på att han ska komma med en ny bok.
Något som gjorde att jag uppskattade boken extra mycket var att den inledningsvis utspelar sig i Sörmland, närmare bestämd i Malmköping utanför Flen. Även Strängnäs är med. Och Eskilstuna, där jag bor. Sånt är extra skojigt, tycker jag, eftersom jag vet hur platserna ser ut i verkligheten.
Avslutningsvis vill jag säga att om du ännu inte har läst eller lyssnat på den här boken så ska du göra det. Dessutom ska du ge bort den till alla du önskar en hel drös glada stunder framöver. Hundraåringen är så lättsam, underhållande och skön att läsa att jag knappast kan tänka bättre läsning i hängmattan eller på stranden. Och som ljudbok (finns självklart även på cd) är den fantastisk bra att ha i bilen under sommarens stundande semesterresor.
Köp boken på Bokus