Utifall att du står inför en knapp två timmar lång tåg- eller bussresa eller bara vill ha en trevlig lässtund ute i vårsolen så har jag ett perfekt boktips till dig: Den röda anteckningsboken av Paul Auster som är en 111 sidor tunn pocketbok innehållande mycket charmiga småberättelser. Sanna berättelser!I Den röda anteckningsboken har Paul Auster samlat korta historier som antingen är självupplevda eller upplevda av släktingar, vänner och bekannta. Han återger dem, reflekterar kring dem, förundras.
Många av berättelserna liknar skrönor, andra är ögonblicksbilder ur livet. De handlar om slumpen, märkliga sammanträffanden, symboliskt laddade vägskäl, nästintill "gudomliga" ingripanden, mystiska sammanhang och hur liten världen egentligen är när man väl tänker efter. Eller om saker som är livsviktiga för en människa medan de är helt betydelselösa för en annan.
"Mitt liv har varit fyllt av den sortens märkliga händelser, och hur jag än anstränger mig kan jag inte skaka av mig dem. Vad är det med den här världen som gör att jag ideligen dras in de här tramsigheterna?"
Bokens kedja av anekdoter är uppdelad i fyra avsnitt som heter Den röda anteckningsboken (diverse texter och anteckningar), Varför skriva (varför han blev författare och vad det innebär), Slumpens skördar (här finns texter om slumpens betydelse i våra liv) och It don't mean a thing (om spännande sammanträffanden).
En av texterna handlar om hur Paul Auster när han är åtta år gammal vill få en autograf av sin basebollidol men ingen har någon penna på sig och därför blir det ingen autograf, vilket gör honom förkrossad av besvikelse. Så här slutar berättelsen:
"Efter den kvällen började jag bära på mig en penna vart jag än gick. Jag gjorde det till en vana att aldrig gå hemifrån utan att försäkra mig om att jag hade en penna i fickan. Inte för att jag hade några särskilda planer för den där pennan, men jag ville inte vara oförberedd. Jag hade en gång blivit ertappad tomhänt, och det skulle inte få hända igen.
Om inte annat har åren lärt mig detta: har man en penna i fickan är chansen ganska stor att man en vacker dag känner sig frestad att använda den.
Som jag brukar säga till mina barn: det var så jag blev författare."
Utan överdrift kan jag säga att den här bokens charmiga och vilsamma solskenshistorier har gjort mig på gott humör. Det är ibland skönt med berättelser som nästan uteslutande slutar gott och lyckligt och det är trevligt med texter som i sin anspråklöshet och enkelhet ändå lyfter på locket till livets stora mysteriegryta.
Boken kan även fungera som en fem-minuters-må-bra-läsning innan man somnar, men bara om man är disciplinerad och klarar av att läsa en berättelse i taget, vilket kan vara ganska svårt. Jag tycker nämligen att Den röda anteckningsboken är alldeles för oemotståndlig för ett sådant förfarande.
Köp boken på Bokus
