söndag, december 13, 2009

Ut och stjäla hästar

Det här kommer att bli en sådan superpositiv och överförtjust recension så personer, som eventuellt brukar reta sig på inlägg där skribenten är på vippen att älska sönder en bok, de kan sluta läsa direkt.

Det är många som har gillat Per Pettersons roman Ut och stjäla hästar före mig och jag är nu inte alls förvånad att boken är helt slutsåld både som inbunden och i pocket. Tack biblioteket att du finns!
Ut och stjäla hästar handlar om ett far-och-son-förhållande samt om några tragiska och utomordentligt sorgliga händelser som trots att de utspelade sig femtio år tillbaka i tiden påverkade huvudpersonens, Tronds, fortsatta liv utan att han var riktigt medveten om det. Handlingen pendlar huvudskligen mellan sommaren 1948 och senare delen av 1990-talet.

Ut och stjäla hästar är ingen munter bok om man bara ser till handlingen. Hur skulle den kunna vara det när Trond som femtonåring tvingas att snabbt bli vuxen eftersom livet kräver det. Svek, död, plötsliga och oväntade separationer, lögner och hemligheter samt det mentala arvet efter kriget sätter djupa spår. En själslig ensamhet blir Tronds följeslagare genom livet, trots äktenskap och faderskap. Allt detta funderar Trond över när han som änkling och pensionär flyttar till en liten stuga vid en sjö. Med sig har han bara en hund. Han meddelar inte sin nya adress ens till döttrarna och han väljer att inte skaffa telefon. Men ödet vill att han träffar en annan skadeskjuten man som visar sig vara en bekannt från barndomen och någon som bär på en ännu tyngre börda än Trond själv.

Boken är spännande som en deckare och en sann bladvändare. Jag tycker mycket om böcker som funderar kring och förhåller sig till tanken hur i början små händelser, försummelser och dumma misstag kan få ödesdigra konsekvenser för de inblandades liv i all framtid. Det fascinerar mig att liksom spåra det avgörande ögonblicket då allting börjar rasa.

Något som är helt i särklass fantastiskt i Ut och stjäla hästar är språket. Det fullkomligt väller fram som en iskall vårfors nerför ett berg och rakt ner i en djup fjord. Det brusar, vrålar och skummar. Snabbt. Mot djupet. Och sen stillhet. Jag var mycket besviken när boken tog slut.


Läs gärna även vad andra bokbloggare tycker om Ut och stjäla hästar här och här.

3 kommentarer:

Boktoka sa...

Vad roligt att du också gillade den! Och det är en bok att älska sönder... Yes indeed.

Stefanie sa...

Läs också gärna Levi Henriksen (hans böcker utspelar sig också ofta i östra Norge, vid svenska gröänsen), speciellt boekn "Snø vil falle over snø som har falt" är mycket bra. Och norska böcker skall naturligtvis läsas på originalspråket, man förlorar inget alls i förståelse genom att läsa på norska.

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Stefanie: tack för tipset, ska lägga författaren på minnet och kolla på bibblan.