"Jag är bitter på livet som skapade oss för varandra men gjorde det så klantigt att vi inte passade ihop." (Ur Maken)Romanen Maken skrevs 1976 av den då blott 21-åriga Gun-Britt Sundström och den har sedan dess kommit i nya utgåvor då och då, senast 2008 i Bonniers klassikerpocketserie, försedd med ett nyskrivet och mycket intressant förord av Steve Sem-Sandberg. Tack vare denna nyutgivning får nu en ny generation läsare möjlighet att upptäcka vilken ypperlig roman Maken är. Det är inte för intet den har lästs och citerats flitigt genom åren.
Vad handlar då Maken om? Som undertiteln antyder är det en roman om ett förhållande. Hur leva i tvåsamhet och ändå behålla sin integritet, sitt liv och sin egen vilja? Det är frågan som huvudpersonen och berättarrösten Martina ställer sig i en tid då kärnfamiljen har förlorat sitt traditionella betydelse, kyrkan sitt fasta grepp om människor och p-piller har gjort intåg medan det för föräldragenerationen ännu är otänkbart med sex före äktenskapet. Vi befinner oss i Stockholm i slutet av sextiotalet och i början av sjuttiotalet, alltså i en tid med sociala och politiska omvälvningar.
"Du älskar mig inte, säger han, allt dystrare. Det gör jag visst det, säger jag, allt argare."
Martina och Gustav träffas under studietiden och sedan i sju års tid kämpar för att få sitt förhållande att fungera, ändå blir det ett antal skillsmässor och återföreningar om vartannat.
"Jag vill ha honom, visst vill jag, jag vill bara inte att han ska ha mig."
I kampen för kärleken är alla medel tillåtna, även att ha sexuella relationer vid sidan om, dock under förutsättning att man är ärlig och alltid talar om när man har bedragit den andra. Svartsjukan får Martina och Gustav lov att leva med som en biprodukt.
"Det är så mycket som vi har talat om i glad och rentav högmodig förtjusning över att kunna Tala Med Varandra Om Allt. Men det som en gång är sagt är inte 'ur världen'. Det ligger och ruttnar på botten av själen, och om förhållandet sedan blir förgiftat av något annat, då kan det bubbla upp som sumpgas."
Martina, som är akademiker, ställer ideligen det tämligen självklara kravet på att behålla ”ett eget rum” i relationen och hon vill varken gifta sig eller få barn. För övrigt trivs hon inte med att förvärvsarbeta heller, ett 8-17-jobb är inget hon tänker acceptera bara så där, hon är den eviga studenten. Ingen svensson-typ. Gustav å sin sida är mera jordnära och traditionell, han skulle gärna vilja gifta sig och skaffa barn med Martina bara hon gick med på det. Han försörjer sig som gymnasielärare i filosofi. Fast även han har sina udda sidor, till exempel förväntar han sig att Martina ska bli kompis med hans älskarinna.
"Jag känner äckel över denna beblandelse, och det är oförklarligt att man så djupt och så äkta kan känna äckel över denna polygami som man ofrivilligt är part i, som om den stred mot alla ens innersta naturliga instinkter, när den polygami som man själv bedriver inte är något onaturligt alls."
Maken är en omfattande roman (547 sidor i pocket) och turerna i Martinas och Gustavs förhållande är många, men tack vare det skarpa, klarsynta och ibland bekäftiga språket blir läsningen aldrig tråkig. Gräldialogerna är närmast obetalbara. Jag gillar också Martinas och Gustavs sätt att kommunicera brev- och vykortledes, med hänvisningar till bibelcitat som illustrerar ett just aktuellt skeende i relationen eller deras sinnesstämning. Det är ett stilgrepp som imponerar på mig och som ger mig en viss bibelkunskap på köpet (jag brukar uppskatta när jag får bonuskunskap).
Språket är njutningsfullt - intelligent utan att vara pretentiöst, humoristiskt utan att vara larvigt, svart utan att vara sentimentalt, vackert utan att vara gammalmodigt. Helt i min smak.
"Och så förrinner livet, så förrinner dagarna medan man väntar livet ur sig."
Berättelsen som sådan står bra emot tidens tand, även om Martinas sätt att (vilja) leva sitt liv inte längre har något upprörande över sig, vilket kanske var fallet när det begav sig. Det som jag uppskattar mycket i Sundströms roman är den, föreställer jag mig, tidstypiska stämningen i berättelsen, ett slags tidsfärg: från studentrevolten och FNL-rörelsen, Vietnamkriget, 1968-års händelser över stockholmarnas förkärlek till sommarhus i skärgården, svårigheterna att få p-piller utskrivna, svartvita polisbilar på gatorna till rökvanor och köksinredning. Det stora och det lilla. Det är ingen svunnen tid som skildras, utan en annan samtid inte långt borta.
Maken är tveklöst en modern svensk klassiker. Läs den gärna.
Köp boken på Bokus
