Idag fyller kronprinsessan Victoria år och jag har funderat på en sak. Ingen i den svenska kungafamiljen värnar om litteraturen, har ni tänkt på det? Drottningen har aldrig ertappats med att vända blad och kungen och kronprinsessan är på grund av sin dyslexi inga bokmalar heller.
"Dels var det alltid jobbigt att läsa, dels gick det inte lika snabbt. Och jag började läsa sent. Jag läste inte en enda bok frivilligt förrän för några år sedan", berättar Victoria i en intervju i februari 2008. Undrar om hon har blivit bättre på att läsa, om hon har upptäckt ynnesten att känna behov av berättelser och litterära upplevelser. Vilka böcker läser hon? Läser hon? Vad gillar hon? Jag skulle så gärna vilja veta...
Kungafamiljens medlemmar deltar exempelvis gärna vid olika idrottsevenemang, men deras offentliga stöd till det skrivna ordet gestaltar sig endast i två aktiviteter (så vitt jag vet) - Nobelpriset och ALMA-priset. I det ena fallet är det kungen och i det andra fallet är det kronprisessan som delar ut priset och då är även internationell uppmärksamhet mot Sverige total. Men på hemmaplan, som till exempel vid Augustpriset, lyser kungafamiljen med sin intressefrånvaro. Det tycker jag är synd. Det finns inte heller några stiftelser eller projekt med syftet att främja läsning som någon från kungafamiljen skulle stödja. Varför inte det? Är sådant mindre viktigt än forskning, bistånd, handikappidrott och sociala engagemang? Är det för att de själva inte är bokälskare som de inte prioriterar läsfrämjande engagemang?
Jag tittade på Kungahusets hemsida och läste om kungens, drottningens och kungabarnens intressen men ingen påstår sig gilla att läsa böcker. Ingen! Men de gillar friluftsliv, åka skidor, rida, motorsport, konst, teater och trädgårdsarbete. Det är inget fel på att gilla sånt, självklart inte. Jag är bara lite förvånad över att människor i den samhällsställningen inte har tagit litteraturen närmare sina hjärtan, inte minst med tanke på vilken guldgruva för kunskap skönlitteraturen är.
