Trädet och skyn av Tomas Tranströmer får bli mitt eget bidrag till firandet av Internationella Poesidagen. Anledning? Jag är väldigt förtjust i träd, i känslan av lugn och trygghet de inger. Tomas Tranströmer skriver ofta om träd i sina dikter och det är som om människan och trädet i grunden var samma varelse. Detta behov av näring, denna väntan genom livet ...Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fuktig trädgård.
Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.
(Av Tomas Tranströmer, ur Den halvfärdiga himlen)
PS. När poesihelgen är över kommer jag att sammanställa alla diktbidrag till en länklista - bokbloggarnas egna "diktsamling". Så se till att bidra med en egen dikt, om du inte har gjort det redan. Jag är mycket förväntansfull ;-P
