P O Enquist om sitt läsande och skrivande någon gång på 50-talet:
"Han skriver oförtrutet.
Trogen sin vana från tonåren lassar han varje vecka på sig ett dussintal volymer från biblioteket och plöjer. Plöjer är rätta ordet. Han är en rastlös plöjare, som dock plötsligt fastnar i en bok som drabbar honom. Då hugger han gäddkäften om sitt byte, läser om och läser om. Så gjorde han ju också som barn, bara med den skillnaden att då hade han inte så många alternativ. /.../ Likt ett tryffelsvin på den sibiriska tundran, om ett sådant finnes, plöjer han nu förtvivlat vidare, utan hopp, för att så förlamad av glädje stanna upp. Där! En tryffel!
Han konsumerar Eliot och Tranströmer som tryfflar.
På nätterna skriver han maniskt, och utan att bry sig om vilkas röster som ljuder genom hans."
(Ur: Ett annat liv)
