Rembrandt van Rijn, ett självporträtt (1630)
År 1630 målade Rembrandt van Rijn ett självporträtt på ett sätt som ingen annan har gjort före honom, och antagligen inte efter heller. Det är en tavla av vykortsstorlek målad på en kopparplatta behandlad med äkta bladguld och den finns sedan 1956 i Nationalmuséets ägo. Många konstkännare anser att det är en av Rembrandts bästa självporträtt över huvud taget. Tavlans värde är idag omöjlig att räkna i pengar.
Den 23 december 2000 har Rembrandts självporträtt som kallas Ynglingen på guld stulits av en beväpnad svartklädd man och förts bort. Det tog fyra år innan tavlan kunde hängas tillbaka.
Ernst Brunners Yngling på guld är en roman om ett spektakullärt brott, jakten på dem skildiga och den stulna tavlan. Det som skiljer Yngling på guld från andra verklighetsbaserade deckare är att Rembrandts tavla står i centrum, inte människorna. Det är tavlans öde vi följer - från dess uppkomst i Leiden i Holland år 1630 tills den hamnar på Nationalmuséet i Stockholm på 50-talet och stjäls ett fyrtiotal år senare. Tavlans vandring genom Europa är mycket spännande att följa, särskilt för den som är konstintresserad.
Ernst Brunners roman är uppdelad i tre delar.
Första delen handlar om själva stölden (förberedelser och genomförandet) och vad som händer strax efter att tavlan förs bort från Nationalmuséet. Brottslingarnas personporträtt är lika tragiska som humoristiska. Brunner har verkligen näsa för komik och dialogerna är oslagbara!
Andra delen handlar om Rembrandts liv och om tavlans uppkomst samt dess fortsatta öde i Europa fram till idag. Det är en spännande historia som rullas upp, ett riktigt äventyr.
Tredje delen börjar i samma ögonblick som det stulna konstverket av en slump återfinns, gömt i en skokartong tillsammans med svettiga gympakläder under en brottslings säng i ett helt annat land än Sverige. Polisen tar till spektakullära metoder för att återföra porträttet tillbaka till Nationalmuséet i Stockholm.Jag gillade boken, den var en bra avkoppling. Jag läste den med öronen, det vill säga lyssnade på den som cd-bok. Uppläsaren var Johan Rabaeus och han var som alltid makalös! Att lyssna till hans röst, just vid de tillfällen då det är mycket dialoger, är en upplevelse i sig. Han har en fantastisk förmåga att ge liv och karaktär åt bokens personer på ett sätt som knappast kommer fram när man läser texten på det traditionella viset.
Fast det bästa med boken var ändå att få ta del av tavlans spännande öde genom fyra århundraden. Det tilltalar mig när en deckare är mer än bara en kriminalhistoria.
Köp boken på Bokus
