lördag, oktober 18, 2008

Angiveriets olidliga lätthet?

En nyhet spred sig i veckan över världen - nämligen att Milan Kundera, en av de mest kända och mest lästa samtida tjeckiska författarna, skulle vara en före detta angivare. I mars 1950 skulle en bekants bekant ha gripits av polisen efter Kunderas tips och därefter dömmas till och avtjäna många år som straffarbetare i en urangruva. Denna för Kundera ytterst obehagliga anklagelse publicerades först i den tjeckiska veckotidningen Respekt, sedan i brittiska, tyska, ryska, franska och slutligen även i svenska media (SvD, DN). Hur världspressen har reagerat kan man se här (videoinslaget är visserligen på tjeckiska, men bilderna är universiella).

Kan det vara sant? Var Kundera en angivare eller har han blivit utsatt för förtal? Kundera förnekar bestämt.

Så vitt jag förstår, så har en historiker grävt fram ett förhörsmaterial från mars 1950 (påstås vara äkta) som innehåller Kunderas namn inklusive personuppgifter och som visar att Kundera förhördes i samband med gripandet av mannen. I förhöret lär Kundera ha sagt att han såg en resväska i en lägenhet och att han trodde att väskan tillhörde den av polisen eftersökte mannen. Det är allt. Och vipps hade tidningen Respekt en världsnyhet.

Men den tjeckiska dagstidningen iDNES kritiserar Respekt för publiceringen och menar att journalisten som skrev artikeln borde ha kontrollerat källorna bättre och söka efter en förklaring till uppgifterna först, innan artikeln om Kundera som angivare skrevs och publicerades för som det är nu är allt i princip bara spekullationer: "Det mesta är bara en stor portion sås som ska dölja det faktum att det inte ligger så mycket kött på tallriken". Enligt iDNES har Respekt inte gjort ett korrekt jouranlistiskt arbete.

En annan tidskrift, Reflex, hakar på spekullationsvågen och har dragit i gång en enkät Tror du på Kundera eller historikerna? och enligt den ligger Kundera ganska risigt till just nu: bara drygt 20% av tjeckerna tror att han är oskyldig och över 50% tror att historikerna har rätt. Resten vet inte vad de ska tro eller helt enkelt inte bryr sig.

Det som ligger Kundera i fatet hos tjeckerna är att han aldrig ger intervjuer, besöker Tjeckien endast inkognito, ingen vet hans adress och vännerna är belagda med tystnadsplikt om allt som rör hans person, då som nu. Till råga på allt ger han inte tillstånd till att hans romaner skulle översättas till tjeckiska (Kunderas mest berömda bok Varats olidliga lätthet gavs ut i Tjeckien så sent som förra året). Allt detta betraktas som komprometterande bevis för att Kundera inte har rent mjöl i påsen, för varför skulle han annars hålla sig undan sitt forna hemland (han bor sedan många år i Frankrige och skriver på franska).

Den tjeckiska litteraturakademien kräver att det antingen läggs fram konkreta bevis på Kunderas inblandning eller så ska Kundera ha en ursäkt.

På tidningen Respekt hemsida finns nu en engelskspråkig version av artikeln om Milan Kundera.

En kvalificierad gissning är att fortsättning följer... Och att man hädanefter kommer att närma sig Kunderas romaner med en mer kritisk blick.

Läs även mina senare inlägg här och här.