lördag, oktober 18, 2008

Angiveriets olidliga lätthet?

En nyhet spred sig i veckan över världen - nämligen att Milan Kundera, en av de mest kända och mest lästa samtida tjeckiska författarna, skulle vara en före detta angivare. I mars 1950 skulle en bekants bekant ha gripits av polisen efter Kunderas tips och därefter dömmas till och avtjäna många år som straffarbetare i en urangruva. Denna för Kundera ytterst obehagliga anklagelse publicerades först i den tjeckiska veckotidningen Respekt, sedan i brittiska, tyska, ryska, franska och slutligen även i svenska media (SvD, DN). Hur världspressen har reagerat kan man se här (videoinslaget är visserligen på tjeckiska, men bilderna är universiella).

Kan det vara sant? Var Kundera en angivare eller har han blivit utsatt för förtal? Kundera förnekar bestämt.

Så vitt jag förstår, så har en historiker grävt fram ett förhörsmaterial från mars 1950 (påstås vara äkta) som innehåller Kunderas namn inklusive personuppgifter och som visar att Kundera förhördes i samband med gripandet av mannen. I förhöret lär Kundera ha sagt att han såg en resväska i en lägenhet och att han trodde att väskan tillhörde den av polisen eftersökte mannen. Det är allt. Och vipps hade tidningen Respekt en världsnyhet.

Men den tjeckiska dagstidningen iDNES kritiserar Respekt för publiceringen och menar att journalisten som skrev artikeln borde ha kontrollerat källorna bättre och söka efter en förklaring till uppgifterna först, innan artikeln om Kundera som angivare skrevs och publicerades för som det är nu är allt i princip bara spekullationer: "Det mesta är bara en stor portion sås som ska dölja det faktum att det inte ligger så mycket kött på tallriken". Enligt iDNES har Respekt inte gjort ett korrekt jouranlistiskt arbete.

En annan tidskrift, Reflex, hakar på spekullationsvågen och har dragit i gång en enkät Tror du på Kundera eller historikerna? och enligt den ligger Kundera ganska risigt till just nu: bara drygt 20% av tjeckerna tror att han är oskyldig och över 50% tror att historikerna har rätt. Resten vet inte vad de ska tro eller helt enkelt inte bryr sig.

Det som ligger Kundera i fatet hos tjeckerna är att han aldrig ger intervjuer, besöker Tjeckien endast inkognito, ingen vet hans adress och vännerna är belagda med tystnadsplikt om allt som rör hans person, då som nu. Till råga på allt ger han inte tillstånd till att hans romaner skulle översättas till tjeckiska (Kunderas mest berömda bok Varats olidliga lätthet gavs ut i Tjeckien så sent som förra året). Allt detta betraktas som komprometterande bevis för att Kundera inte har rent mjöl i påsen, för varför skulle han annars hålla sig undan sitt forna hemland (han bor sedan många år i Frankrige och skriver på franska).

Den tjeckiska litteraturakademien kräver att det antingen läggs fram konkreta bevis på Kunderas inblandning eller så ska Kundera ha en ursäkt.

På tidningen Respekt hemsida finns nu en engelskspråkig version av artikeln om Milan Kundera.

En kvalificierad gissning är att fortsättning följer... Och att man hädanefter kommer att närma sig Kunderas romaner med en mer kritisk blick.

Läs även mina senare inlägg här och här.

6 kommentarer:

Anonym sa...

hmmm hmmm hmmm hmmm

Anonym sa...

vad är problemet med SvD? Kundera har redan svarat att han inte var angivare och då ska han heller inte ifrågasättas utav Er. Ni liberaler måste förstå att alla kommunister/socialister inte var angivare mm och det är sanningen. Försök se utanför er lilla kostymklädda borgerliga värld och ni ska se att en annan värld öppnar sig.

Roger Engvall alias kaganowitsch alias Steiner alias Amaltheamannen

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Jag vet inte vad problemet är. Är det nåt problem? Vad är ditt problem? Jag har inget problem, i alla fall inte med Kundera. Och har definitivt ingen borgerlig kostym. Förstår inte vad du - anonym - retar dig på i mitt inlägg.

Anonym sa...

Ivana

det är SvD.s artikel om Kundera jag retar mig på.

Anonym sa...

Kundera är en av mina gamla hjältar, och även om hans samvete inte är 100% rent så behöver man inte se hans författargärning i annat ljus. Angiveriet och dess plågsamma samvetskval påverkar troligtvis en författare, och inte bara till det sämre. Om han är skyldig eller inte vet jag inte, även om Kundera själv förnekar. Förnekelse är ju som vanligt det första tecknet på skuld=)

"Det här var en pojke som först nyligen kastats ut i en vuxenvärld full av osäkerhet... som skulle frälsa honom från den nyupptäckta världens helvetiska relativitet." (kundera)

Kommunismen i all ära, men det finns alltid plats för förlåtelse, och omständigheter som i alla fall gör det lättare att förstå och förlåta, tex ungdomligt oförstånd eller utpressning.

Har själv bott i Polen under både den mörka tiden samt den nya, och för den vanliga svensken är det svårt att förstå hur det såg ut innan kommunismens fall. Det var som den svenska socialismens dagar under 70-talet - på steroider. Och betänk hur många som verkligen trodde att de gjorde rätt här hos oss.

Kundera, jag har i alla fall förlåtit dig - för vilka brott du än har gjort.

Regissören

Bokmania / Ivana Eklund sa...

Jag tycker också att det finns - i fall han är skyldig - omständigheter som skulle kunna göra brottet förståeligt. I tjeckisk press har dessa omständigheter ältats ganska mycket, men ändå tyder mycket på att han inte är nån angivare.

För min del ändras ingenting, jag tycker att han är en ypperlig författare och det är det som räknas. För mig.

Men fortsättning följer, läs gärna dagens inlägg i ämnet Kundera.